Inrikes.

2017-05-05 06:38
  • ABF:s studiecirkel har just nu 16 deltagare. De planerar att bilda en intressegrupp som tillsammans med elever från Arkitekthögskolan ska ta fram förslag på kollektivhus. Från vänster Erik Boman, Vivan Nilsson, Birgit Fernlund och Kristina Näsström.  Bild: Liselott Holm
    ABF:s studiecirkel har just nu 16 deltagare. De planerar att bilda en intressegrupp som tillsammans med elever från Arkitekthögskolan ska ta fram förslag på kollektivhus. Från vänster Erik Boman, Vivan Nilsson, Birgit Fernlund och Kristina Näsström.
  • Intresset för att gå kursen visade sig vara så stort att de kursansvariga tvingades säga nej till flera intresserade, som i stället får börja på en ny kurs till hösten.   Bild: Liselott Holm
    Intresset för att gå kursen visade sig vara så stort att de kursansvariga tvingades säga nej till flera intresserade, som i stället får börja på en ny kurs till hösten.  
  • I Sverige finns drygt 50 kollektivboenden av olika slag. Men som syns på kartan ligger inget av dem norr om Hudiksvall.  Bild: Kollektivhus.nu
    I Sverige finns drygt 50 kollektivboenden av olika slag. Men som syns på kartan ligger inget av dem norr om Hudiksvall.

De kämpar för ett kollektivhus i Umeå

Intresset för kollektivhus växer på många orter och nya byggen är på gång. Men i Umeå är den politiska majoriteten kallsinnig. Nu drar en aktionsgrupp igång för att sätta press på kommunen och göra verklighet av drömmarna.

Klimatsmart och socialt. Det är inte undra på att intresset för kollektivt boende ökar i Sverige. Kollektivhus.nu, som är en nationellt verksam förening för gemenskapsboende, ser en tydlig trend:   


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Nu blommar intresset. Det finns många föreningar som jobbar med detta och många kommuner är mycket intresserade av frågan, säger pressansvariga Anita Persson, som själv bor i kollektivhuset Färdknäppen i Stockholm. 

”Får bra hyresgäster”

Ett kollektivhus är ett vanligt bostadshus med lägenheter. Men utöver det finns också gemensamma lokaler där de boende kan laga mat och äta tillsammans, pyssla med sin hobby och umgås. I Sverige finns drygt 50 kollektivhus – både med hyresrätter, kooperativ och bostadsrätter. Oftast har initiativet till husen kommit från olika intressegrupper, som sedan lämnat över förslaget till sin kommun.      

– Kommunerna måste vara intresserade för att det ska bli av. Men om man är en kommun som vill ligga i framkant när det gäller miljö, då får man väldigt bra hyresgäster om man har kollektivhus. När vi flyttade in här så sade sopgubbarna att ”Herregud, ni äter ju ingen mat, ni dricker ju bara vin”. Allt matavfall blev återvunnet, säger Anita Persson.

En jämställd och miljöanpassad stad

De flesta gemenskapsboenden ligger söder om Dalälven – det finns faktiskt inte ett enda kollektivhus norr om Hudiksvall. I Umeå lämnade Vänsterpartiet in en motion under 2015 om att det kommunala bolaget AB Bostaden borde få i uppdrag att utreda möjligheten att bygga kollektivhus, samt att kommunen borde undersöka om det fanns mark för ändamålet. Motionen avslogs dock. Avdelningen för mark och exploatering skrev i sitt yttrande att det saknades konkreta förslag till kollektivhus och att det inte var aktuellt att låsa mark för särskilda boendeformer. 

Gudrun Nordborg (V), som lade motionen, säger att hon är förvånad över att bara Vänsterpartiet och Liberalerna ville driva igenom den.

–  Konceptet som Umeå har är ju att vara en jämställd och miljöanpassad stad, som också är mot segregation. På det sättet blir man brydd – varför passar inte kollektiva boenden? 

Det finns fler som har funderat på bristen på gemenskapsboenden i Umeå. För två månader sedan drog eldsjälen Gun-Gerd Gäärd igång en studiecirkel på ABF om kollektivboende. När ETC Umeå besöker kvällens träff är diskussionen i full gång om vad man förväntar sig av ett kollektivhus och i vilken form som det skulle kunna drivas. Gruppen, som består av 16 deltagare i åldrarna 20–75 år, är eniga på flera punkter: man vill ha egna lägenheter, matlagningsmöjligheter tillsammans för den som så önskar, gemensam trädgård, kanske höns, men framför allt – det måste vara blandade åldrar.

– Jag vill absolut inte bo i ett äldreboende – det händer något med en människa som flyttar in på ett sådant. Jag vill bo med olika generationer, jag tycker att man ska leva ända tills man dör. Och jag tilltalas av att kunna göra saker tillsammans, i trädgården eller i köket, för då kan man känna gemenskap även om man man inte är så social och verbal, säger Birgit Fernlund bestämt.

Sara Karlsson, en annan av deltagarna i studiecirkeln, säger att det finns mycket med ett kollektivt boende som tilltalar henne:

– Det är egentligen världens enklaste idé att sälja in – det är miljö- och klimatmässigt smart att bo ihop och att odla ihop. Jag gillar att bo flera tillsammans – det är skönt att någon sitter i köket när man kommer hem. Men jag tror också att kollektivt boende är behäftat med en del fördomar.

Anita Persson på Kollektivhus.nu bekräftar den bilden, och hon gör det med en suck:

– Fördomarna hänger kvar. En del tror att det är som i filmen ”Tillsammans”. Vi har öppet hus en gång om året och får alltid samma frågor: ”Hur gör ni när ni blir osams?”, ”Ligger allihopa med varandra?” Man förstår inte att det finns en organisation bakom, och hur den fungerar.

Det finns dock kommuner som har rest sig över vanföreställningarna och jobbar med kollektivhus som en helt normal boendeform. I Göteborg finns flera gemenskapsboenden, som kommunen har byggt i samverkan med föreningen Bo-ihop. Just nu planerar kommunala Familjebostäder ett höghus med ekologisk profil på Kortedala torg med 50–60 lägenheter, ritat av White arkitekter.

– Göteborg ligger i framkant. Där har kommunen införlivat byggandet av olika typer av kollektivhus i sin beslutsordning. Så fort kommunen ska bygga, så involverar man kollektivhusgruppen – de erbjuds mark och kommunen vinnlägger sig om en dialog, säger Anita Persson.

Läs vidare på nästa sida: ”Stort värde där människor går samman”

Kollektiva boenden

Europas första kollektivhus baserat på ett kollektivkök skapades i Köpenhamn 1903.

I Sverige stod det första kollektivhuset färdigt 1939, som kollektivhus för Yrkeskvinnornas klubb. Bakom idén stod Alva Myrdal.

Bland de moderna kollektivhusen räknas Färdknäppen på Södermalm i Stockholm som pionjären. Inflyttningen skedde 1993. 

I ett kollektivhus har varje boende en egen lägenhet med kök och badrum, förutom tillgång till gemensamma lokaler. De gemensamma måltiderna ses som kollektivhusens kärnverksamhet.