Reportage.

2017-08-16 06:00
  • Ayesha Khatun sköter dagens vattning. Men det finns också planer på att skapa ett bevattningssystem med hjälp av regnvatten.  Bild: Liselott Holm
    Ayesha Khatun sköter dagens vattning. Men det finns också planer på att skapa ett bevattningssystem med hjälp av regnvatten. 
  • Tistou Blomberg smakar på en av de många kålsorter som finns på stadsodlingen. Bild: Liselott Holm
    Tistou Blomberg smakar på en av de många kålsorter som finns på stadsodlingen.
  • Delar av odlingsgruppen på Odontologstråket: Från vänster: Marzieh Tangestani, Kerstin Eknert, Alfred och Anders Skogebrandt, Camilla Jonsson, Tistou Blomberg och Leif Axelsson. Bild: Liselott Holm
    Delar av odlingsgruppen på Odontologstråket: Från vänster: Marzieh Tangestani, Kerstin Eknert, Alfred och Anders Skogebrandt, Camilla Jonsson, Tistou Blomberg och Leif Axelsson.

De skördar tillsammans bland tegelhusen

Stadsodlingen på Ålidhem samlar trädgårdsentusiaster från olika delar av världen. Nu drar också bygget igång av en biodome – ett växthus som ska göra det möjligt att odla ännu fler månader på året.

 

Det prunkar i odlingspallarna mellan husen på Odontologstråket. Potatis, rabarber, flera sorters kål, bönor, sallad och hallon – bara för att nämna några sorter. Brandgula ringblommor och mildblåa penséer sätter extra klickar av färg, men mest är det nyanser av grönt.

– Det är en lycka att kunna odla så här. Jag cyklar förbi ibland och hämtar lite grönkål till middagen. Och så ringblommor förstås, säger Kerstin Eknert som är en av de engagerade i stadsodlingen.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Tillsammansodling ökar medvetenheten

Stadsodling, även kallat tillsammansodling, är en växande trend, inte bara i Sverige utan på många håll i världen – tänk takodlingar i New York! Förra året drog odlingen på Ålidhem igång som ett samarbete mellan en grupp odlingsintresserade och Umeå kommun, tillsammans med Bostaden. Då fanns redan en stadsodling i Broparken, men Ålidhemsgruppen ville så sina frön i en miljö utan lummig lantlighet.

– Det handlade om att göra folk medvetna om matproduktionen. Vitsen med att odla i ett stadsområde är att odlingen ska komma nära människor som bor där. Och så förstås att försköna området, berättar Tistou Blomberg.

Integrerande och helt ätbart

Efter att en sliten lekplats mitt på promenadstråket hade rivits fick hundratalet odlingspallar ta plats och den första sådden kunde sättas under försommaren 2016. I år har odlingen vuxit och nu står här 250 pallar, fulla med mestadels grönsaker. Därtill har två äppelträd hunnit rota sig. Allt som odlas ska gå att äta, men frodigheten är också vacker att se på.

–  Jag blir helt exalterad varje gång som jag kommer hit. Det har blivit en väldigt tilltalande plats som lockar folk. Ibland sitter det studenter och pluggar här, säger Camilla Jonsson, som också ingår i odlingsgruppen.

Stadsodlingen på Ålidhem ska dessutom fungera som ett integrationsprojekt. Odlingsgruppen samarbetar med nätverket ”Vän i Umeå” och redan nu möts flera nationaliteter över drivbänkarna. Marzieh Tangestani berättar att hon har beställt frön från sitt hemland Iran och tänker pröva att odla dem nästa år.

– Många som kommer från andra länder är ju vana att odla sin egen mat. Man får testa och se vilka frön som funkar.    

Ayesha Khatun bjuder på ett smakprov av en extra pigg koriander innan hon tar slangen och börja vattna. Odlingarna kräver omvårdnad och skötseln hålls igång via ett vattningsschema som publiceras på sociala medier. Men det ska inte vara krävande att vara med, menar gruppen. Man gör det man orkar, inga måsten. Grundtanken är dessutom att allt som odlas är åt alla – det finns inga egna drivbänkar att vaka över.

– Det är en grej i sig att allt sker gemensamt– det är revival of the 1970-tal, säger Kerstin Eknert, tydligt förtjust.

Biodomen – en rund kretsloppsodling

Nu är planen att ta stadsodlingen på Ålidhem ett steg längre. Lite vid sidan av växtligheten ligger 79 bildäck, som ska bilda den runda grunden till en biodome – ett slags växthus som skapar ett eget ekosystem i inomhusmiljö. När biodomen är färdig, så öppnar det för möjligheter att odla under fler månader på året. Det återstår en del arbete – däcken ska fyllas med sammanlagt nio ton jord. Därefter ska fasader och dörrar på plats.

– Det går långsamt framåt, konstaterar Anders Skogebrandt saktmodigt, och bankar in jord i däcken med en särskilt tillverkad ”stomper”.

Det saknas inte idéer på fler förbättringar. Odlingsgruppen funderar på att bygga insektshotell, fixa samarbete med biodlare och bygga ett droppsystem med regnvatten för bevattningen. Anna Flatholm, som är stadsträdgårdsmästare på Umeå kommun, är glad över gruppens arbete. Än så länge finns fyra stadsodlingar på kommunal mark i Umeå – på Ålidhem, Ålidhöjd, Carlshem och i Broparken, men det finns utrymme för mer.

– Vi skulle gärna upplåta mark åt fler odlingar – det tillför stadsmiljön jättemycket och blir en bra samlingspunkt. Vi hoppas att fler blir intresserade, men det kräver sina eldsjälar, det gör det.

Fakta

Den påbörjade biodomen kommer ursprungligen från Lögdeå, där den byggdes som ett ungdomsprojekt.

Det är The Earth Organisation for Sustainability, EOS, som tillsammans med Ålidhem äger och Studiefrämjandet stöttar stadsodlarna genom att donera biodomen till odlingen.

Byggnaden ska bli 6,2 meter i diameter och 4,3 meter hög.