Reportage.

2016-09-20 06:05
  • ”Hallå! Varför ritar alla så stora motorsågar?” 20 tjejer i 12-årsåldern tecknar sina bilder av skogen. Bild: Liselott Holm
    ”Hallå! Varför ritar alla så stora motorsågar?” 20 tjejer i 12-årsåldern tecknar sina bilder av skogen.
  • Antalet kvinnliga skogsägare ökar visar en studie som Kerstin Westin, professor vid Umeå universitet har gjort. Bild: Liselott Holm
    Antalet kvinnliga skogsägare ökar visar en studie som Kerstin Westin, professor vid Umeå universitet har gjort.
  • Skogskollo för tjejer har blivit populärt.       Linnea Stenmark, Agnes Brändström, Emelie Ådén och Celina Kempe kan vara framtida skogsägare.  Bild: Liselott Holm
    Skogskollo för tjejer har blivit populärt. Linnea Stenmark, Agnes Brändström, Emelie Ådén och Celina Kempe kan vara framtida skogsägare.

Fler kvinnor tar över de privata skogarna

Den traditionella skogsägaren är sig inte längre lik. Nästan 40 procent av alla privata skogsägare är numera kvinnor och det har även pressat fram ett nytänk hos skogsindustrin.

Starka karlar med såg eller bakom spakarna i en skördare – det är sinnebilden av skogsägare. Gruppen skogsägare och skogsarbetare har under lång tid bestått nästan uteslutande av män på landsbygden med lägre utbildning, men den bilden stämmer inte längre. Kvinnor och flickor har nämligen börjat ta klivet allt längre in i skogen.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


I Komministerparken utanför Burträsk sitter 20 tjejer i tolvårsåldern koncentrerat och tecknar under träden, samtidigt som de håller koll på varandra:

 – Hallå! Varför ritar alla så stora motorsågar?

Skogskollo för tjejer har blivit populärt – numera är det till och med kö för att komma med. I år arrangerar flera länsstyrelser, i samarbete med skolor och skogsindustriföretag, sex olika läger i norra Sverige med syfte att öka intresset för skog bland flickor. 

I Burträsk är förmiddagens uppgift att göra en teckning av en skogsarbetare. Sedan ska teckningarna analyseras i grupper – vem är det som jobbar i skogen och vad består egentligen själva jobbet av? En av ledarna ser gillande ut och pekar på detaljer; tjejernas teckningar är initierade.

– Kolla här, dubbelstyrning på maskinerna!

Och på frågan om tjejerna vill jobba i skogen eller äga skog själva, är svaret: ”Självklart!”

– Skogsägaren är inte längre vad han har varit, slår Kerstin Westin, professor vid institutionen för geografi och ekonomisk historia på Umeå universitet fast.

I våras publicerade Kerstin Westin tillsammans med forskarkollegor en studie över den nya tidens privata skogsägare. Det visar sig att en ansenlig del – 38 procent – är kvinnor. Inte nog med det – de är ofta högutbildade och bor i städer. precis tvärtemot den traditionella bilden.

– Det är ofta så att man ärver skog. Förr i tiden köpte bröder och manliga släktingar ut de kvinnliga arvingarna, men så är det inte längre. Numera vill kvinnor behålla sin skog och förvalta den, berättar Kerstin Westin.

Färre lever på sin skog

Hälften av all skog i Sverige ägs av privatpersoner – antalet uppgår till drygt 330 000 skogsägare. Men i takt med urbaniseringen så flyttar även de in till stan. Allt färre lever alltså på sin skog, bor nära sin skog och sköter om sin skog på egen hand. Kerstin Westin var själv ett typexempel. Hon ärvde sin skog 1973 och visste först knappt vad hon skulle göra med den.

– Jag gjorde ingenting. Sedan blev jag förståndigare och började ta hand om den. 

Att en modern skogsägare allt oftare är en högutbildad kvinna som förvärvsarbetar och har skogen på distans får konsekvenser. En sådan skogsägare är sällan beroende av inkomster från skogen och då kan hon också unna sig en annan inställning till sin skog. Till exempel så är en skogsägare på distans i högre grad intresserad av bevarande och biologisk mångfald, jämfört med den som lever på skogen. Och allra mest intresserade av artrikedom och urskogar är kvinnliga skogsägare – det visar en enkätundersökning från 2014, som SLU och Umeå universitet har låtit göra, där 2100 skogsägare över hela landet har fått svara på olika attitydfrågor.

Om det här skulle få följder för bevarandet av skog, kan man ännu bara spekulera i. Än så länge märks det inte någon större skillnad när det gäller avverkning av skog som ägs av kvinnor, jämfört med skog som ägs av män, enligt Kerstin Westin. 

Däremot har de kvinnliga skogsägarna satt fart på företag inom skogsindustrin, en vanligen kompakt manlig bransch – här jobbar i genomsnitt bara tio procent kvinnor. Men Norra skogsägarna har noterat de nya vindarna och anpassar numera sina tjänster till kvinnliga skogsägare. Företaget vann till och med Svenska jämställdhetspriset tidigare i år, men Pär Lärkeryd, vd, kostar ändå på sig att vara självkritisk.

–  Vi har inte fått pris för att vi är så bra, utan för att alla andra är så jävla dåliga. Det finns en utbredd uppfattning om att vi har kommit långt med jämställdheten i det här landet, men jag delar inte den uppfattningen, säger han.

Norra har helt enkelt gjort en analys av vilka skillnader som finns mellan kvinnliga och manliga skogsägare. Eftersom de kvinnliga oftare bor på distans och sällan har fått sig någon kunskap om skogen via den äldre generationen, riskerar de att känna sig osäkra och i slutändan sälja vidare sin skog – ofta till män. Då kan Norra i stället erbjuda tjänster som skogsbesiktningar och webbaserade skogsutbildningar.

– Det finns en norm bland manliga skogsägare om att man inte ska äga skog om man inte kan skog. Man måste liksom gå med storstövlarna och Husqvarnasågen och röja själv. Men genom nya tjänster kan man överbrygga kunskapsgapet. Numera har vi genusperspektiv på alla våra utbildningar, säger Pär Lärkeryd.