Reportage.

2017-06-14 06:00
  • Sågverket står numera stilla men om ­kvällarna kan man se ungdomarna i ­Dorotea klättra på taken.  Bild: Daniel Nord
    Sågverket står numera stilla men om ­kvällarna kan man se ungdomarna i ­Dorotea klättra på taken. 
  • Slitna vägar slits mer av tunga lastbilar som fraktar timmer igenom Dorotea dagar och kvällar.
    Slitna vägar slits mer av tunga lastbilar som fraktar timmer igenom Dorotea dagar och kvällar.
  • Forskarna Elin Kvist, sociolog, och Johanna Overud, historiker, forskar båda vid Umeå universitet på kvinnors försörjningsstrategier i glesbygd och skiftet från statligt styre till eget företagande.
    Forskarna Elin Kvist, sociolog, och Johanna Overud, historiker, forskar båda vid Umeå universitet på kvinnors försörjningsstrategier i glesbygd och skiftet från statligt styre till eget företagande.
  • ”Vi lyckades med utmaningen att bemanna ambulansen här i Dorotea. Det riskerar att försvinna nu när landstinget trasar sönder vårt företag”, säger Jörgen Selin, delägare av Ambulanssjukvården i Dorotea AB.
    ”Vi lyckades med utmaningen att bemanna ambulansen här i Dorotea. Det riskerar att försvinna nu när landstinget trasar sönder vårt företag”, säger Jörgen Selin, delägare av Ambulanssjukvården i Dorotea AB.
  • ”Man måste vara mångsidig och vilja jobba med människor. Kunderna är allt. Då finns inte plats för dåliga dagar”, säger Camilla Appelqvist, som driver Appelqvist ­Servicecenter med maken.
    ”Man måste vara mångsidig och vilja jobba med människor. Kunderna är allt. Då finns inte plats för dåliga dagar”, säger Camilla Appelqvist, som driver Appelqvist ­Servicecenter med maken.

I Dorotea får man skapa sin egen arbetsmarknad

Om hela Sverige ska leva, vad ska de i inlandet göra för att få pengar att leva på?

När både anställningar och kunder försvinner från inlandet, hur gör den som vill bo kvar för att försörja sig? Det är en fråga som både ­invånare och forskare söker svar på.

Efter stoppet i Bjurholm är bussen nästan tom på folk under resten av resan på riksväg 92 mot Dorotea.­ Tjälskotten och groparna blir tätare ju närmare bussen kommer. Längs Storgatan i Dorotea finns inte Statoil kvar, men paret som drev macken håller fortfarande liv i lokalerna. Ny skylt dock: Appelqvist Servicecenter, ett företag som gör praktiskt taget allt, förutom att sälja bensin.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– När Statoil drog valde vi att fortsätta men utan bensinen. Jag har jobbat varenda julafton sedan barnen föddes, utan bensinen behöver jag tack och lov inte det längre, säger Camilla Appelqvist.

Tvingas till mångsyssla

Tillsammans med sin man Thomas­ och en halvtidsanställd driver de butik med paketutlämning och kassagirotjänst, frukostservering, gatukök, catering, lunchbuffé, däckhotell, däckbyten, och de hyr också ut både bilar och släpvagnar.

– Det går inte att bara hålla på med en grej, som att bara ha hyrbilar.­ Det är helt omöjligt.

För att kunna börja med lunchserveringen var de tvungna att bygga ut köket. Det blev långa kvällar och nätter, både av jobb och av oro.

– Man vet aldrig säkert om det lönar sig, tänk om kunderna slutar att komma? Den dagen står vi utan jobb.

För inlandets del är det i dagsläget inte utflyttning som är problemet. Det är låg nativitet, ”avdödning” – det dör fler än det föds. Vanligaste beställningen av catering är för begravningar.

Har ni inte funderat på att flytta till Umeå?

– Nog har man funderat ibland, men jag trivs skitbra! Dorotea är världens bästa plats. Nära till allt och det är billigare att bo här. Nackdelen är att vi inte gör något annat än att jobba, fördelen är att då behöver vi inte så mycket pengar. Tur det, eftersom vi inte får ut så mycket i lön, säger Camilla och skrattar.

Platser som Dorotea tvingar folk att söka pengar från flera källor. Ändå är Dorotea en ort där det fortfarande finns anställningar att få, där både Ica och Coop har butik. Andra orter i inlandet är inte lika välsignade. Att det ser ut så i dag är ingen slump, utan en effekt av ett led politiska beslut.

Kvinnors försörjningsmöjligheter

En forskartrio vid Umeå universitet undersöker just nu vilka försörjnings­möjligheter som kvinnor i glesbygd har. Hur gör migrerade­ thailändska kvinnor för att få ekonomin att gå runt? Hur väl fungerar dagens politik med ­fokus på företagande i inlandet? Hur har utvecklingen sett ut ­historiskt?­

– Vi tittar på kvinnornas försörjningsmöjligheter eftersom staten länge har sett kvinnor som en arbetskraft som borde jobba mer. Exempelvis i början av 1960-talet ordnades kampanjer för att få de ”räddhågsna” hemmafruarna att våga mer utanför hemmet, säger historikern Johanna Overud.

Mot slutet av 60-talet börjar viktiga arbetstillfällen för kvinnor i glesbygd försvinna när allt fler jordbruk lades ner.

– Samtidigt som det länge har talats om att ”hela Sverige ska leva” skrivs det redan i 70-talets början tydligt att alla orter i Västerbotten inte kan hållas vid liv, säger Johanna Overud.

Fokus riktades mot serviceorter i stället. Samhällsservicen koncentrerade sig under 1970-talet till större orter i inlandet.

– Staten är inte längre en födkrok i glesbygden som tidigare. Sedan kommer 90-talet och hela den offentliga sektorn krymper rejält. Marknadstänket kommer in i statlig byråkrati på allvar.

Arbetsförmedlingen, som tidigare har kretsat nästan uteslutande kring lönearbete, har nu visioner om att skapa entreprenörer.

– Nu läggs större ansvar på individen att skapa sin egen arbetsmarknad, att hitta egna vägar till ett jobb, säger Elin Kvist, sociolog vid Umeå universitet.

Till en början undersökte hon om subventioner som Rut-avdraget och lagar som LOV, Lagen om valfrihetssystem, har stimulerat till företagande i glesbygd – exempelvis i form av hemtjänstföretag.

– Men det finns nästan inga att tala om i Västerbottens inland. Det här är reformer som fungerar i storstäder, men i glesbygd finns ingen lönsamhet i att driva en privat hemtjänst.

Likt 1960-talets politik för att få ut kvinnor på arbetsmarknaden finns en tanke med att kvinnor i dag ska bli entreprenörer. De ska som företagare få upp sina löner, vilket ska stärka kvinnornas självständighet.

– Då måste man komma ihåg att det kan ta 6–7 år för att få lönsamhet i ett nytt företag. Under den tiden behöver du antingen leva på någon annans kassa, eller så det krävs att du redan är en väldigt resursstark person, berättar Elin Kvist.

Nu när staten har dragit sig tillbaka får regionerna – landstinget och kommunen – spela en större roll. Både för arbetare och för ­företag, genom upphandlingar.

– När man lever med upphandlingar vet man att en dag kanske vi är dyrare, men när beskedet kom att vi hade förlorat fick jag en chock, säger Jörgen Selin, delägare av Ambulanssjukvården i Dorotea AB.

Läs vidare på nästa sida: Upphandlingar på långdistans