Reportage.

2017-03-07 07:04
  • Maxida Märak, Elsa Laula Renberg och Amanda ­Kernell – tre ­kvinnor som på olika sätt är närvarande ­under ­Samiska veckan i Umeå. Bild: Claudio Bresciani/TT
    Maxida Märak, Elsa Laula Renberg och Amanda ­Kernell – tre ­kvinnor som på olika sätt är närvarande ­under ­Samiska veckan i Umeå.
  • Elsa Laula Renberg från Dikanäs, ­Vilhelmina var den kvinna som för 100 år sedan drog ihop det första samiska lands­mötet som då ägde rum i Trondheim, Norge.
    Elsa Laula Renberg från Dikanäs, ­Vilhelmina var den kvinna som för 100 år sedan drog ihop det första samiska lands­mötet som då ägde rum i Trondheim, Norge.
  • Eva Conradzon som är ­projektkoordinator för Samiska veckan rekommenderar Giron Sámi Teáhters uppsättning av ­Co2lonial Nation. "Det är en stark föreställning. ­Därför har vi ett eftersnack dagen efter".    Bild: Liselott Holm
    Eva Conradzon som är ­projektkoordinator för Samiska veckan rekommenderar Giron Sámi Teáhters uppsättning av ­Co2lonial Nation. "Det är en stark föreställning. ­Därför har vi ett eftersnack dagen efter".  
  • Amanda ­Kernell, regissör och manusförfattare från Umeå. Kernell vann priset som bästa unga regissör vid filmfestivalen­ i ­Venedig 2016 för sin film ­Sameblod. Bild: Jonatan Stålhös
    Amanda ­Kernell, regissör och manusförfattare från Umeå. Kernell vann priset som bästa unga regissör vid filmfestivalen­ i ­Venedig 2016 för sin film ­Sameblod.

Kvinnorna går före under   Samiska veckan

Kvinnor som gör motstånd, får saker gjorda och som skriver historia. Det är temat i årets upplaga av Ubmejen Biejvieh, Samiska veckan i Umeå.

I början av mars 1864 fick Maria Magdalena Mathsdotter från Vilhelmina möjlighet att träffa kung Karl XV för att lägga fram sin önskan om en skola för samiska barn. Ingen obetydlig händelse för en ung kvinna från fjällvärlden. Hon lyckades faktiskt med sitt uppdrag, och en förening bildades för att finansiera en skola i Vilhelmina församling. Men Maria Magdalena var inte först med att "gå till kungs" – redan 475 år tidigare, i augusti 1389, hade en annan samisk kvinna – som i källorna kallas Margareta – träffat unionsdrottningen Margrete för att diskutera både kyrkliga frågor och undervisning för samerna.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Ingen av de här kvinnorna har blivit särskilt känd, trots sina för den tiden närmast osannolika bedrifter. Forskare har oftast haft fokus på icke samiska aktörer när det handlar om att skriva norra Sveriges historia. Men under årets Samiska veckan får vi lära känna Maria Magdalena och Margareta bättre, tillsammans med andra pionjärer bland de samiska kvinnorna.

– Kvinnor har generellt haft en ganska stark ställning i den samiska kulturen – arbetsuppgifterna har varit rätt jämnt fördelade. Men det var ofta kvinnorna som kämpade för matförsörjning, barnens överlevnad och utbildning. Männen for iväg från hemmen under långa perioder, så det blev kvinnorna som fick dra viktiga frågor, säger Eva Conradzon, projektkoordinator för Samiska veckan.

Det första mötet

Det är i år 100 år sedan det första samiska landsmötet ägde rum i Trondheim i Norge. Mötet drogs ihop av Elsa Laula Renberg från Dikanäs, Vilhelmina – ytterligare en kvinnlig pionjär som på senare tid har fått välförtjänt uppmärksamhet för sin politiska skicklighet och förmåga att samla en splittrad samisk befolkning till en historisk sammankomst. Men hon var alltså långt ifrån ensam kvinna som gick i bräschen för samiska rättigheter, och tidigare generationers föregångskvinnor är nu den röda tråden under Samiska veckan.

Det här kommer att synas på olika sätt. Louise Bäckman, född i Vapstens sameby och professor emerita i religionshistoria, kommer för att föreläsa om gudinnor i den samiska mytologin. Årets Lars Thomasson-symposium handlar också om kvinnor, närmare bestämt förgrundsfigurer som Elsa Laula och lärarinnan Karin Stenberg från Arvidsjaur. 

Unga kvinnliga samer tar plats

Man kan säga att dåtidens kvinnliga förkämpar har skottat vägen på ett bra sätt. I dag tar unga kvinnor som Maxida Märak och Sofia Jannok en självklar och framträdande plats i kampen om samiska rättigheter. Marie Persson Njajta från Tärnaby åker till FN-möten för att tala om kvinnors rätt ur ett urfolksperspektiv och Amanda Kernell gör internationell braksuccé med sin film Sameblod.

– I Sverige har vi vaknat till i och med 90-talisterna – de är nog lite mer upproriskt lagda. Maxida och Sofia säger ifrån, och de kan samtidigt suga till sig lyssnare. Men generellt kan man se att det är kvinnor som står för motståndet bland ursprungsbefolkningar världen över – Filippinerna, USA, Latinamerika. Där står kvinnorna längst fram och slåss mot gruvor och rovdrift på naturtillgångar. Det är kvinnor som fängslas och misshandlas för sin kamp, säger Eva Conradzon.

Kvinnornas kamp har också fått ett särskilt kapitel i Svenska kyrkans vitbok De historiska relationerna mellan Svenska kyrkan och samerna, som gavs ut förra året. Vitboken är en antologi där kyrkan redovisar de kränkningar som man har gjort sig skyldig till under historien. Under Samiska veckan blir det både föreläsningar och personliga berättelser med avstamp i populärutgåvan av vitboken. Svenska kyrkan kommer också att hålla en mässa med temat Gud min väninna, med jojkar som hyllar gudomlighetens kvinnliga sidor.

Samiska veckan i urval

4 mars

Barnteater: Plupp, en jojkikal.

Film och mingel: Sameblod, Folkets bio.

5 mars

Teater: Jag är Skandinavia, Tráhppie.

Vernissage och boksläpp: Riepie art, Tráhppie.

6 mars

Film: Solens son, Folkets bio.

7 mars

Konsert: Rapparen Slin-Craze på Ljusgården, universitetet.

Författarbesök: Ann-Helén Laestadius, Bokcafé Pilgatan.

8 mars

Jojkslam: Gotthards krog.

9 mars

Föredrag: Louise Bäckman, Västerbottens museum.

10 mars

Teater: Giron Sámi Teáhter ger -Co2lonial Nation, Vävenscenen.

Konsert: Maxida Märak, Vävenscenen.

11 mars

Konsert: Katarina Barruk, Marja -Mårtensson, Tráhppie.