Reportage.

2017-06-21 06:00
  • I den stora ateljén finns utrymme att skapa på många olika sätt. En dörr leder ut till ett trädäck och vidare till gården. Bild: Johanna Lindqvist
    I den stora ateljén finns utrymme att skapa på många olika sätt. En dörr leder ut till ett trädäck och vidare till gården.
  • Helena Oscarsson, förskolechef på Hedlunda, och Malin Lövgren, operativ pedagogisk ledare, har som mål att utveckla förskolan till den bästa i sitt slag.  Bild: Johanna Lindqvist
    Helena Oscarsson, förskolechef på Hedlunda, och Malin Lövgren, operativ pedagogisk ledare, har som mål att utveckla förskolan till den bästa i sitt slag. 
  • Motorik, rörelse och lek är viktigt. Bild: Johanna Lindqvist
    Motorik, rörelse och lek är viktigt.

Omstart för genusförskolan på Hedlunda

När genusförskolan på Hedlunda invigdes sådde barn och politiker frön. Här skulle små människor växa sig stora och trygga. Visionen om att vara ledande inom genus och hållbarhet har inte kunnat ros i land, men nu tar förskolechefen nya tag.

Förskolan Hedlunda stod klar 2014 och fick stor uppmärksamhet på grund av de tre ben verksamheten vilar på – sin Reggio Emilia-filosofi, att huset är det nordligaste passivhuset ämnat för offentlig verksamhet, och det omtalade genusperspektivet som skulle genomsyra det pedagogiska arbetet.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Vid invigningen och ända sedan dess har många besökare kommit till Hedlunda för att kolla in det speciella huset och hur barnens miljö ser ut här. Huset i sig är en egen organism och det krävs kunnigt folk för att sköta det om något krånglar.

– Minsta lilla grej är återvinningsbar. Att Umeå ska ha giftfria förskolor är bestämt inom kommunen, så det som vi köper in ska vara miljöcertifierat. Men här är också allt från färg på väggarna till isolering genomtänkt. Väggfärgen är dock inte så praktisk. Man behöver bara titta på den så blir det fläckar, säger Helena Oscarsson, förskolechef.

Hon har inte arbetat på Hedlunda så länge. ”Jag kom med bussen i augusti förra året”, säger hon. Just nu står hon inför utmaningen att få verksamheten att fungera utifrån sin fulla potential. Det har inte riktigt blivit som det var tänkt 2014, och alla förhoppningar om en förskola som ska stå på barrikaderna och ropa genusmedvetna slagord har inte förverkligats.

Blev inte riktigt vad den var tänkt att bli

Under det första året togs en forskare in från universitetet för att utbilda personalen inom genusfrågor gällande allt från språk till material och förhållningssätt, men hon finns inte längre kvar som stöd. Den genusförskola som många såg framför sig har inte blivit vad den var tänkt att bli.

– Jag vet inte riktigt varför det har blivit så. Sedan starten har det varit en väldig omsättning i personalgruppen, och det är klart att det inte går att få kontinuitet i arbetet då, säger Helena Oscarsson.

Hon berättar att många har lagt ner mycket energi för att få det dagliga att rulla, men att personalgruppen har haft 13–14 graviditeter, flera sjukskrivningar av olika anledningar och folk som har slutat och flyttat sedan starten 2014.

– Nu är vi nere och vänder. Nu ska vi bygga bottenplattan för att kunna skapa den blomstrande förskola som detta var tänkt att vara, men det kommer att ta några år och alla måste vara med på banan. Vi ska skaffa information från universitetet och börja om på nytt. Jag behöver också lära mig om genus, säger förskolechefen.

Malin Lövgren har varit med sedan start och jobbar som operativ pedagogisk ledare. Hon menar att den Reggio Emilia-filosofi som genomsyrar förskolan tangerar genustänket.

– Vi har normkreativ litteratur för barnen och hela huset ska vara deras hus. Vi har morgonmöten i stället för pedagogledda samlingar. På morgonmötena får allas röster höras och där ska barnen kunna påverka hur deras dag ska se ut, säger hon.

Förskolan är arkitektritad och anpassad efter ändamålet och den filosofi som förskolan driver. Allt från höjd på fönster, ledstänger, matbord och stolar är anpassade för barnen för att ge dem större livsutrymme. Alla äter i samma restaurang i stället för att lunch intas på varje hemvist. Här kan barnen se in i köket och ha närhet till serveringspersonal och kockar.

Skapandet ett sätt att uttrycka sig

Malin Lövgren betonar vikten av att vara inkluderande och inte bara ha orden som uttrycksform. Här är ateljéerna av stor betydelse – att vara kreativ och skapa är också ett sätt att uttrycka sig och synliggöra lärande.

– Ateljéarbetet är otroligt viktigt både för genus- och demokratifrågor. Och vi jobbar med att synliggöra normer som finns runt om oss hela tiden. Ur flera perspektiv är det ett stort ställningstagande att den här förskolan finns, säger Malin Lövgren.

Nästa steg för att få bottenplattan som Helena Oscarsson talar om, att bli stabil, är att samla höstens personalgrupp och sätta upp tydliga ramar för fortsatt arbete.

– Jag känner mig trygg i att ha en tydlig vision kring hur vi ska jobba, för vi kan inte bara bygga luftslott. Om fem år ska vi stå på barrikaderna och vara den främsta förskolan inom hållbarhet, genus och vår filosofi, säger Helena Oscarsson.

Fakta

Reggio Emilia är en stad i norra Italien. Det är också ett begrepp, en människosyn snarare än en pedagogisk inriktning. Tanken är att respektera barnen med en övertygelse om att alla föds rika och intelligenta, med en stark inneboende drivkraft att utforska världen.

Filosofin startades av kvinnorörelsen i stan som en motståndsrörelse mot det fascistiska arvet efter andra världskriget.    

Källa: reggioemilia.se