Reportage.

2017-11-29 06:00
  • Elena Almaoo är mycket glad över att undervisningen på Snabbspåret hölls på både arabiska och svenska. ”Lärarna har varit fantastiska på att få alla med sig, men hade det bara varit på svenska, hade man kanske tappat orken.”  Bild: Liselott Holm
    Elena Almaoo är mycket glad över att undervisningen på Snabbspåret hölls på både arabiska och svenska. ”Lärarna har varit fantastiska på att få alla med sig, men hade det bara varit på svenska, hade man kanske tappat orken.”
  • Bild: Liselott Holm
  • Douaa Albalbissi och Asmaa Dayekh.  Bild: Liselott Holm
    Douaa Albalbissi och Asmaa Dayekh.
  • Dunia Kadhem. Bild: Liselott Holm
    Dunia Kadhem.
  • Bild: Liselott Holm

Snabbspår blir motorväg in i läraryrket

Nu har första gruppen med nyanlända lärare och förskollärare avslutat sin utbildning Snabbspåret på Umeå universitet. Och studierna har gett resultat – drygt en fjärdedel av eleverna går direkt till lärarvikariat runt om i landet.

 

Det är en känslosam stund i salen i Samhällsvetarhuset på Umeå universitet. Fyrtio blivande lärare med bakgrund i länder som Syrien, Libanon, Irak, Palestina, Eritrea och Somalia ömsom skrattar, ömsom torkar tårar. Efter ett halvårs intensiva studier är det sista dagen och en vagn med fikabröd, tillsammans med en kartong full av studieintyg, markerar slutet på studierna och ett steg närmare ett arbetsliv i Sverige.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Det här är inget annat än en stor succé, sammanfattar läraren Ahmed Hussein och börjar dela ut intygen, ihop med kramar och hjärtliga handskakningar.

Det var i april i år som Umeå universitet drog igång det så kallade Snabbspåret för nyanlända lärare och förskollärare. Utbildningen är en del av en nationell satsning för att ta tillvara nyanländas kompetens och snabbare få ut dem på arbetsmarknaden. Eftersom alla deltagare hade en lärarexamen från sina hemländer med sig i bagaget, så har utbildningen främst gått ut på att deltagarna ska få kunskaper om det svenska skolsystemet, både i teori och verklighet – en längre praktikperiod ute på skolorna har ingått. Metoden tycks onekligen ha fungerat; 12 av 40 elever har redan fått vikariat, som de går till direkt efter kursen.

– Det har gått väldigt bra, ännu bättre än vad jag trodde från början. Men det har varit ett intensivt jobb att få ihop det, säger Dunia Kadhem, en av lärarna som har undervisat gruppen.

Strålar av stolthet

Det är ingen överdrift att säga att Dunia strålar av stolthet. Hon och de övriga lärarna har stått inför en rad utmaningar. Det mesta av utbildningen har skett på distans, eftersom Umeå universitet har ett så stort upptagningsområde. En gång i månaden har alla deltagare kommit till Umeå, resten av tiden har de gemensamma lektionerna hållits via lärcentra på hemorterna, med hjälp av webbkameror. Gruppen på 40 elever har också haft mycket skiftande kunskaper i svenska språket. Det har man tacklat genom att undervisa parallellt på arabiska och svenska. Arabiskan har underlättat förståelsen, men samtidigt har det varit helt centralt att alla deltagare ska kunna läsa, skriva och tala på svenska.

– Språk och innehåll hör ihop – man kan inte skilja på dem. Hur skulle de kunna klara av att göra praktik på en svensk skola om de inte har språket med sig? frågar sig Dunia Kadhem.

Alla har varit med hela tiden

Snabbspåret hålls på sex orter, men Umeå utmärker sig, berättar Dunia Kadhem och Ahmed Hussein – inte en enda av deltagarna har hoppat av eller avslutat sin praktik i förtid. Det har däremot förekommit på de andra lärosätena. Det är nämligen inte helt lätt att hålla ihop och motivera en grupp där alla har tunga och traumatiska erfarenheter av krig bakom sig. Dunia berättar att hon har fått ta hand om mycket ångest, sorg och saknad. Men det har också handlat om att skapa trygghet; lärarna har tydligt markerat att diskussioner om politik och religion inte har någon plats i undervisningen.

– Vi fokuserar helt på skolsystemet. Många av deltagarna visste ingenting om Sverige innan de kom hit. Innan de gick ut på praktik har vi fått ge dem tips om hur det fungerar på en svensk arbetsplats. Vi har också pratat mycket om elevernas beteende. Många tolkar svenska elever som respektlösa, men vi har förklarat att barnen har en annan frihet här, och att det är skillnad på rädsla och respekt, säger Dunia Kadhem och fortsätter:

– Så gott som alla deltagare har också en annan inställning till sexualundervisning – det går emot både religion och tradition i deras hemländer. Vi har pekat på syftet med att tala om sex i skolan – att det ingår, och att det också kan handla om kroppen och graviditet och familjeplanering. Men vi har tagit hänsyn till deras perspektiv – det är svårt att ens använda ordet ”sex”, vi får tala om ”relationer” i stället.

”En fantastisk utbildning”

Det börjar bli dags för lärare och elever att ta ett sista farväl av varandra. Elena Almaoo ler brett när hon tar emot sitt studieintyg. Hon var utbildad engelskalärare i sitt hemland Syrien, men efter att hon kommit till Sverige föreslog hennes handläggare på arbetsförmedlingen att hon skulle läsa vidare till förskollärare. Elena stod i valet och kvalet mellan tolkutbildning i Östersund och snabbspåret till lärare, men nu är hon mer än nöjd med sitt val:

– Jag tycker att det är en fantastisk utbildning. Vi som kommer från andra länder kan ha svårt att ta till oss akademisk svenska, och därför har det varit väldigt bra med undervisning på två språk. Om man inte förstår ett begrepp på svenska, så förklarar de på arabiska. Lärarna har kunnat kombinera undervisningen så att alla har kunnat hänga med, fast vi har legat på så olika nivåer.

Elena, som bor i Örnsköldsvik med man och barn, tillhör de som går direkt till jobb – hon har fått en så kallad extratjänst på Gideå förskola. Men liksom andra deltagare på kursen behöver hon komplettera utbildningen för att få sin lärarlegitimation. En del behöver mer studier i svenska, andra behöver läsa vidare på ULV – Utländska lärares vidareutbildning. För Elenas del blir det närmast Svenska 3, alltså på gymnasienivå. Nästa månad har hon prov, berättar hon, och om hon klarar alla tester, så kommer hon efter bara drygt två år i Sverige att fritt kunna söka jobb i en bransch som skriker efter folk. Hon är lite tagen av sina möjligheter:

– Jag trodde faktiskt inte att det skulle bli så när jag började utbildningen. Jag har verkligen lärt mig allt här.

Snabbspåret

Snabbspåret är en satsning i samverkan mellan sex lärosäten, arbetsmarknadens parter – Lärarförbundet, Lärarnas riksförbund, SKL och Almega tjänsteföretagen samt Arbetsförmedlingen.

Stockholms universitet är det lärosäte som har det nationella samordningsansvaret. Övriga medverkande lärosäten är Göteborgs universitet, Malmö högskola, Linköpings universitet, Örebro universitet, Umeå universitet.

Lärosätena har gemensamt utvecklat uppdragsutbildningen med fokus på hur den svenska skolan och förskolan styrs och organiseras, lärarens arbete samt didaktik och lärande.

Källa: Umeå universitet