Inrikes.

2017-08-04 06:00
  • På Lena Ahlgren och Per-Olof Holmgrens villa ligger tolv solceller som tillsammans drar in 2700 kWh per år. Bild: Liselott Holm
    På Lena Ahlgren och Per-Olof Holmgrens villa ligger tolv solceller som tillsammans drar in 2700 kWh per år.
  • På sportarenorna vid Gammlia har Umeå energi lagt solceller på flera av taken. Längs läktaren vid konstgräshallen är också solceller uppsatta.  Bild: Liselott Holm
    På sportarenorna vid Gammlia har Umeå energi lagt solceller på flera av taken. Längs läktaren vid konstgräshallen är också solceller uppsatta. 

Umeå i botten på solcellstoppen

I Umeå och övriga Västerbotten är man näst sämst i landet på att sätta upp solceller – det visar en ny undersökning. Men med hjälp av slopat bygglov och uthyrning av solpaneler tror både kommunen och elbolag på ett uppsving för solkraften.

 

Allt fler svenskar väljer att installera solceller. Flitigast är man i Ödeshög, Vadstena, Varberg och Boxholm, visar en rankning som har sammanställts av organisationerna Fossilfritt Sverige, Power Circle och Svensk solenergi. Skattelättnader, lägre priser för installation och bidrag från länsstyrelserna har gett skjuts till solkraften.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Nu börjar det äntligen lossna, både bland privatpersoner och företag, säger Svante Axelsson, nationell samordnare för Fossilfritt Sverige.

Men i Västerbotten ser det mörkare ut. Först på plats 102 i rankningen hittar man Åsele. Därefter kommer Umeå på plats 227, medan resten av länets kommuner hamnar i en bottenposition. Svante Axelsson tror att en anledning kan vara en föreställning om att solceller inte fungerar lika bra i norra Sverige.

– Folk tror att det är en sån stor skillnad på nord och syd, men det är ju inte det. I Sverige har vi ett likartat solinflöde som man har i norra Tyskland, men tyskarna har 200 gånger fler solceller än vad svenskarna har per person.

Det syns dock en ljusning för tillväxten i Umeå. Efter att Umeå energi under förra året lanserade möjligheten att få hyra solceller har bolaget fått in cirka 800 intresseanmälningar. Som en följd av detta beslutade Byggnadsnämnden i april i år att solceller på tak om max 30 kvadratmeter inte längre kräver bygglov.

–  Vi kan se att många framöver kommer att skaffa solceller. Vi ville underlätta både för dem och för handläggarna – vi har redan nu nog många bygglov att hantera, säger ordförande Mikael Berglund (S).

Mindre pappersarbete och fler paneler

Reglerna för bygglov för solceller på tak skiljer sig åt mellan landets kommuner. För att göra det mer enhetligt, har regeringen gett Boverket i uppdrag att se över om det är möjligt för alla kommuner att ha samma regler. Mindre pappersarbete och fler paneler, är förhoppningen. Lena Ahlgren, projektingenjör på Umeå energi, tror att det slopade bygglovet i Umeå kommer att öka intresset: 

– Det är ju väldigt omständigt att söka bygglov – ibland är det många kompletteringar som ska göras. Det blir mycket byråkrati som kan vara avskräckande.

Lena Ahlgren och hennes sambo Per-Olof Holmgren köpte själva och satte upp solpaneler på sin villa i Täfteå innan bygglovet slopades. Per-Olof instämmer i att handläggningsprocessen var krånglig, men nu ger de tolv panelerna en effekt på 2700 kWh per år. Energiförbrukningen i en genomsnittlig svensk villa med direktverkande el som uppvärmningsform brukar beräknas till cirka 25 000 kWh per år. Lena och Per-Olof ser panelerna både som en investering och bidrag till miljön. De menar att framtidens tänk ligger på taken.

– Jag tycker man kan dra paralleller mellan solpaneler och fibernät. Från att nästan ingen hade det, så blev det helt plötsligt en vanlig grej, även ute i byarna, säger Lena Ahlgren.

Vill öka andelen solcellsenergi

Marknaden i Sverige för solceller har tredubblats sedan 2014. Men sammantaget är det en mycket liten del av elproduktionen som kommer från solceller – den utgör cirka 0,1 procent av Sveriges totala produktion. I Umeå pågår flera kommunala satsningar för att öka andelen. Projektet Hållbara Ålidhem på Matematikgränd och Geografigränd har 2 600 kvadratmeter solceller på taken som tillsammans producerar cirka 320 MWh per år. Umeå energi har också satt upp paneler på taket till arenorna vid Gammlia, samt vid konstgräsplanen. De panelerna stod klara i juni och beräknas ge 145 MWh per år. Snart väntar solceller på UPAB:s nya P-hus och på kommunhuset.

Byggnadsnämndens ordförande Mikael Berglund ser solceller som ett positivt tillskott, men han tror trots det på en fortsatt utbyggnad av vindkraften i länet.

– När det gäller klimatfrågan så är solkraften viktig. Det är jätteroligt om vi också är med på tåget, men för Sverige är det inte solcellerna som kan producera när vi har det stora behovet av förbrukning. Vi måste också bygga mer vindkraft, spara energi och titta på moderniseringar av vattenkraften.

Lagrar överbliven energi i bilbatterier

Skeptikerna till solkraft brukar peka på att det ännu inte går att lagra stora mängder el under längre perioder, och att solkraften – som ger mest energi under de varmaste månaderna – därför inte kommer att få någon större betydelse i Sverige. Men Svante Axelsson från Fossilfritt Sverige menar att de tekniska möjligheterna snart är här.

– Just nu kan man i alla fall lagra överbliven solenergi i bilbatterier. På det sättet kan man också få en symbios mellan sin elbil och solpanelerna.

Fakta

Solcellsrankningen baseras på anläggningar som är registrerade i det så kallade elcertifikatsystemet. Det kan alltså finnas fler solceller i en kommun än vad som framkommer i undersökningen.

Elcertifikat är ett ekonomiskt stöd för producenter av förnybar el.

Den som vill sätta upp solceller kan få statligt stöd från länsstyrelsen.

På Umeå energis webbsida Solkartan kan du få reda på hur mycket solen strålar på ditt tak och hur mycket el du skulle kunna producera med solceller under ett år.

Det är svårt att lagra energi, men flera sätt är under utveckling:

Batterier. Den teknik som i dag utvecklas snabbast.

Pumpvattenkraft. Lagringsteknik som har funnits i många år och fungerar som ett omvänt vattenkraftverk.

Tryckluft. När det är elöverskott pumpas luft ner i en reservoar, för att sedan släppas lös när energin behövs. Flera anläggningar planeras i USA.

Power to gas. El används för att producera vätgas genom elektrolys. Runt om i Europa byggs just nu anläggningar för att ta tillvara energi från förnybara energikällor. Den första svenska anläggningen förbereds på Gotland.

Källa: Sweco, IVA, Kungliga ingenjörsvetenskapsakademien.