Inrikes.

2017-09-22 06:00
  • Johan Marklund och Bianca Nord har jobbat som fritidsledare i nästan tio år. De har erbjudits både tillsvidareanställningar och visstidsanställningar på noll procent.  Bild: Liselott Holm
    Johan Marklund och Bianca Nord har jobbat som fritidsledare i nästan tio år. De har erbjudits både tillsvidareanställningar och visstidsanställningar på noll procent.
  • Bild: Liselott Holm
  • Under 2016 beslutade kommun­styrelsens personalutskott att kommunen inte längre ska anställa folk på visstid utan skäl – en allmän visstidsanställning ska dessutom kräva en skriftlig motivering. Det här har inte följts.  Bild: Umeå kommun
    Under 2016 beslutade kommun­styrelsens personalutskott att kommunen inte längre ska anställa folk på visstid utan skäl – en allmän visstidsanställning ska dessutom kräva en skriftlig motivering. Det här har inte följts. 

Umeå kommun fortsätter med osäkra anställningar

Umeå kommun har kritiserats hårt för sin stora mängd visstidsanställningar. Men trots fackliga avtal och ett politiskt beslut om att dra ner på de osäkra anställningarna, har förvaltningen på Fritid unga börjat använda en av de mest osäkra anställningsformerna som standard för fritidsledare i kommunen.

 

ETC Umeå kan i dag berätta om en kontraktscirkus bland kommunens fritidsledare. Fasta anställningar på noll (!) procent, visstidsanställningar på låg eller ingen procentgrad och så kallade intermittenta anställningar med obefintlig trygghet – det är exempel på anställningsformer som har erbjudits fritidsledare av Umeå kommun under de senaste tio åren.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


– Jag upplever att man utnyttjar de unga fritidsledarnas okunskap och kör på den linjen. Om cheferna säger att anställningsformen är okej och att Kommunal har godkänt den – ja, då skriver du ju på, säger Bianca Nord, fritidsledare i Umeå kommun.

Bianca Nord och Johan Marklund är två rutinerade fritidsledare – de har regelbundet jobbat kvällar och helger på olika fritidsgårdar i Umeå sedan 2008 och 2009. Typerna av anställningsavtal har däremot skiftat. När de började arbeta erbjöds båda två tillsvidareanställningar på noll procent – en anställningsform som fått hård kritik från fackligt håll, men som används ibland för tjänster där arbetsgivaren menar att det är svårt att ange tjänstgöringsgrad, eftersom behoven skiftar.

– När jag skrev på den där tillsvidareanställningen, så var jag ung och hade inte bra koll. Det var kollegor som upplyste mig om att det inte ska gå till på det viset, och det var också vad facket sa till slut, berättar Johan Marklund.

Under 2015 gick Kommunal och Umeå kommun in i intensiva förhandlingar om att minska antalet otrygga anställningar. Kommunal hade viss framgång. I det nya lokala avtalet slogs det bland annat fast att anställningar på noll procent skulle bort. Parterna kom också överens om att i första hand tillämpa tillsvidareanställningar om personen jobbade mer än 15 procent. I mars 2016 beslutade dessutom politikerna i kommunstyrelsens personalutskott (PU) att kommunen inte längre ska anställa folk på visstid utan skäl – en allmän visstidsanställning ska rentav kräva en skriftlig motivering. Nu skulle det bli upprensning i avtalsträsket!

I samband med förhandlingarna sa kommunen upp de fasta anställningarna på noll procent. Men så mycket bättre blev det inte. Både Bianca och Johan erbjöds istället visstidsanställningar – även dessa på noll procent, alltså i direkt strid mot både avtal och politiska beslut. Bianca Nord skrev först på, men lyckades sedan med Kommunals hjälp förhandla tillbaka sin tillsvidareanställning, fast nu med den rätta tjänstgöringsgraden på 17 procent. Johan Marklund, å sin sida, blev in-lasad och fick en fast anställning tack vare hans andra deltidstjänst på ett korttidsboende. För jobbet som fritidsledare har han fortfarande inte fått något nytt kontrakt.

Frågan är vad avtalet mellan fack och kommun är värt. Bara en kort tid efter att avtalet var klart gick Kommunals tidigare ordförande Alejandro Caviedes ut och riktade hård kritik mot kommunens personalfunktion, bland annat för att kommunen fortsatte att ta in folk på allmän visstid utan skriftlig motivering. Alejandro Caviedes menade att tjänstemännen gav blanka fasen i både avtal och politiska beslut och istället körde efter eget tycke.

Osäkra anställningar

För fritidsledarna på Umeå kommun är osäkra anställningar det normala. Situationen har till och med förvärrats. I slutet av augusti höll Fritid unga ett upptaktsmöte för både gamla och nya fritidsledare, där enhetschef Anders Burvall förklarade att de hädanefter ska tillämpa så kallade intermittenta anställningar för nytillkomna fritidsledare. Det är en växande anställningsform, som fackförbunden är mycket kritiska till, och långt ifrån de ”trygga anställningar” som Umeå kommun påstår sig vilja erbjuda.

– Den där jävla skiten, utropar Kommunals ombudsman Lars-Sture Johansson spontant när ETC Umeå ringer och frågar om bruket av intermittenta anställningar.

Intermittent anställning innebär att arbetstagaren tjänstgör vid enstaka tillfällen när det föreligger behov – alltså tillfälliga inhopp. Det är en anställningsform som ökar – i dag beräknas runt 100 000 svenskar ha en intermittent anställning. Men det är en anställning som ger minimalt med trygghet och dessutom låg sjukpenning.

– Vi frågade om varför kommunen inte tillämpar tillsvidareanställningar och fick svaret från enhetschefen Anders Burvall att det berodde på att Fritid unga inte ville lasa in och få övertalighet. När det blev en diskussion, så fick vi höra att de intermittenta anställningarna handlade om ”ett politiskt fattat beslut”, berättar Johan Marklund och Bianca Nord.

Det som upprör både Kommunal och fritidsledarna Bianca och Johan, är inte bara bristen på trygghet, utan också att Fritid unga kombinerar anställningsformen med schemaläggning – trots att den inte ska användas tillsammans med långsiktig planering. Under upptaktsmötet delade cheferna ut ett schema – som dock kallades arbetsplanering – där fritidsledarna uppmanades att fylla i sina timmar. Om de inte gjorde det, så bidrog de till ”arbetsmiljöproblem”. Dessutom fick fritidsledarna ansvaret för att hitta ersättare om de inte kunde arbeta sina inplanerade timmar.

Samma förfarande hos privata

Lars-Sture Johansson, ombudsman på Kommunal, har sett samma förfarande hos privata vårdföretag.

– Vi driver just nu ett antal ärenden, eftersom vi menar att det blir en felaktig anställningsform i kombination med schemaläggning. Intermittent anställning kan användas när någon anställd blir sjuk och där arbetsgivaren snabbt behöver ringa in en ersättare. Men om man som anställd blir schemalagd ska man ha månadslön och ett avtal med en visstidsanställning på ett antal procent.

Mycket kritisk

ETC Umeå har talat med en samordnare på Fritid unga. Hen är mycket kritisk till att kommunen använder sig av intermittenta anställningar, men också till att dessa kombineras med planering och att fritidsledaren själv förväntas hitta ersättare.

– Med den tjänsten så har man inte det ansvaret. Med en sådan ska man säga ”Ja, jag kan jobba”, eller ”Nej, jag kan inte jobba” och that’s it. Det är arbetsledarens uppgift att hitta ersättare. Det läggs väldigt mycket ansvar på enskilda fritidsledare att lösa problemen, men några rättigheter har de inte, säger samordnaren, som vill vara anonym.

Varför är situationen för fritidsledarna såhär, tror du?

– Min uppfattning är att kommunen vill frångå LAS-reglerna. Men det är ingen långsiktig lösning för fritidsgårdarna att använda sig av studenter som hoppar in och jobbar extra – det här är ett relationsskapande yrke. Det bästa vore om det fanns färre fritidsledare, men på högre tjänstgöringsgrad. Det finns fritidsledare som gärna vill gå upp i arbetstid, säger hen och fortsätter:

– Det handlar också om ekonomi. Alla samordnare har en timledarbank där vi loggar all tid för fritidsledarna. Vi har blivit tillsagda att de som går på tjänstgöringsgrad är för dyra – behöver vi ta in extra är det bättre att ta dem med intermittent anställning. Det är ju en grej som känns väldigt dum. När jag själv var fritidsledare hade jag aldrig kommit på tanken att kommunen utnyttjar unga medvetet, men nu efter några år så tvivlar jag.

Anton Markeby, t f ordförande i Kommunals sektion Umeå säger att klubben håller på att kartlägga hur utbrett användandet av intermittenta anställningar är:

– När en arbetsgivare över tid har ett känt behov och behöver bemanna det, så är vår åsikt att anställningen ska innefatta en sammanhängande anställningsperiod. Att förespråka intermittent anställning och schema är i praktiken ett försök att runda LAS. Det är alltså inte okej att schemalägga intermittenta anställningar bara för att det kallas något annat, som exempelvis personalplanering.

Hålla löftena

Bianca Nord tycker att kommunen ska hålla löftena om ordning på anställningsformerna:

– Jag vill att vi alla ska bli behandlade med den rättvisa som vi förtjänar – vi ska ha rätt anställningsavtal med rätt sysselsättningsgrad. Det är väl ändå en självklarhet?

Fakta

Intermittent anställningsavtal träffas med personer som kan komma att anställas av arbetsgivaren för flera korta anställningar. Avtalet ersätter behovet att upprätta ett nytt anställningsavtal vid varje enskilt tillfälle.

Av anställningsbeslutet ska framgå att arbetstagaren kan tacka nej till erbjudande om arbete.

Anställningsbeslutet ska gälla under en begränsad tid, exempelvis en termin.

Begreppet in-lasning syftar till förkortningen LAS – lagen om anställningsskydd. Att en tidsbegränsad anställning övergår till en tillsvidareanställning brukar kallas för in-lasning.

Källor: KFS, LO och ST