Inrikes.

2017-11-24 06:00
Hossein Ali Akbari sjunger om hemlandet tillsammans med vänner. De delar alla en önskan om att få stanna i Sverige och få chansen till ett tryggt och säkert liv.  Bild: Britta Söderberg
Hossein Ali Akbari sjunger om hemlandet tillsammans med vänner. De delar alla en önskan om att få stanna i Sverige och få chansen till ett tryggt och säkert liv. 

Umeborna höjer sina röster: ”Stoppa utvisningarna nu!”

Det är i dag två år sedan regeringen presenterade sin åtstramade flyktingpolitik och nu ropas det från allt fler håll att utvisningarna till Afghanistan måste stoppas. ETC Umeå har träffat Umeborna som vägrar ge upp kampen om amnesti.

Snälla Socialdemokrat! Jag och många tiotusen i detta land ber Dig!

Låt det bli ett slut nu på de ensamkommande afghanska ungdomarnas lidande.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


Om Du är demokrat och verkligen tror på socialism och allas lika värde och mänskliga rättigheter: lyssna till Ditt hjärta nu! Försök sätta dig in i deras förtvivlade situation. Ta del av deras berättelser här nedan. Ta till Dig dessa unga människors livsöden och tänk om!

De senaste veckorna har allt fler politiker gått ut och krävt att regeringen ska stoppa utvisningarna av de ensamkommande afghanska ungdomarna som kom till Sverige för två år sedan. Och protesterna hörs allt starkare även från civilsamhället. Utdraget ovan är början på ett brev som Anna Rosenkvist skrev tillsammans med tre andra Umebor och skickade till alla socialdemokrater i regeringen förra veckan. Nästa dag bestämde hon sig för att samla fler underskrifter via sociala medier och skicka ett liknande brev till alla politiker i regeringen och riksdagen. På bara ett dygn fick hon 400 underskrifter.

– Vi är många som har hört ungdomarnas historier och det är helt omöjligt att inte engagera sig när man vet hur de har det. UD, Amnesty, Röda korset och FN har ju också alla gått ut och sagt att Afghanistan inte är säkert. Och jag tror att politikerna börjar lyssna nu. Vi kommer vinna det här, det är jag ganska säker på, säger hon.

Bildade lokalt nätverk

Det var när Anna Rosenkvist gick med i nätverket Vän i Umeå och fick nya afghanska vänner som hon fick upp ögonen för hur situationen ser ut i landet och hur mycket de långa handläggningstiderna och åldersuppskrivningarna tär på ungdomarnas psyke. Efter ett besök på nätverket Ung i Sveriges sittstrejk i Stockholm i somras bestämde sig Anna och vännen Fazel Gholami för att starta upp Ung i Sverige – Västerbotten. Fazel kommer själv från Afghanistan och har även han gått igenom en lång och svår asylprocess.

– Jag fick permanent uppehållstillstånd till slut efter två års väntan och jag blev självklart jätteglad. Men samtidigt blir jag så ledsen när jag ser hur mina vänner får avslag efter avslag, säger han och fortsätter:

– Det är många som kom när de var 16 och har hunnit fylla 18 under tiden de har väntat på besked. Och då får de avslag på en gång. Eller så blir de uppskrivna i ålder och får avslag. Men jag kommer från Afghanistan och jag kan säga att det inte är säkert för någon. Oavsett om man är ett år eller hundra år.

Anordnar sittstrejker varje lördag

Några månader efter starten har nu Ung i Sverige – Västerbotten över hundra medlemmar och varje vecka samlas de för att demonstrera för amnesti på Rådhustorget i centrala Umeå. När ETC Umeå besöker strejken är det ett stort gäng ungdomar och vuxna som har trotsat minusgraderna och samlats för att fika, sjunga och bara sitta ner i protest mot utvisningarna.

–  Den här sången handlar om hemlandet, säger Younes Ghulami som står lite vid sidan av och lyssnar på när kompisarna övar på en sång som de strax ska framföra på scenen. Younes är en av dem som hann fylla 18 i väntan på asylbeskedet och därmed fick avslag.

–  Jag vet inte hur framtiden kommer att se ut. Jag vet bara att jag aldrig kommer kunna åka tillbaka till mitt hemland, säger han.

Vännen Hossein Ali Akbari har hunnit fylla 19 och fått tre avslag sedan han kom till Sverige. Han väntar nu på det sista beskedet från Migrationsverket.

– Just nu är det bara rädsla, depression och stress, säger han med blicken i marken.

Någon minut senare går han upp på scenen och tar ton. Hans röst fyller hela torget och flera förbipasserande hajar till och stannar upp för att lyssna. De andra ungdomarna stämmer in i refrängen, som jag sedan får hjälp med att översätta från dari.

 

Mitt hemland

Trött på förföljelse

Mitt hemland

Anonym och tyst

Mitt hemland

Smärta utan medicin ...

Läs vidare på nästa sida: De demonstrerar för amnesti