Inrikes.

2017-02-17 05:15
Tove Liliequist och Rachel McDonald vet ett fåtal familjehem som inte är heteronormativa. Rachel känner en ensamstående i Umeå som just blivit godkänd som familjehem och kan själv tänka sig det.  Bild: Liselott Holm
Tove Liliequist och Rachel McDonald vet ett fåtal familjehem som inte är heteronormativa. Rachel känner en ensamstående i Umeå som just blivit godkänd som familjehem och kan själv tänka sig det. 

"Vi vill bryta mot normen om hur ett familjehem är"

Umeå kommun vill få fram fler sorters familjehem. Nu satsar man på en överenskommelse med RFSL Umeå för att få draghjälp med att hitta familjer som inte ser ut som den heteronormativa kärnfamiljen.

Bristen på familjehem är stor. Just nu söker Familjehemscentrum i Umeå efter fler familjer som är villiga att ta emot ett barn eller en ungdom i hemmet. I dag är 125 barn och ungdomar familjehemsplacerade i både kommunala och konsultdrivna familjehem, men 15 står i kö och väntar.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0


– Det råder brist på familjehem i hela landet. Behoven är så pass stora att vi har gått ut i en kampanj för att försöka locka fler, säger Andreas Lundgren (S), ordförande i individ- och familjenämnden.

Men Umeå kommun vill också bredda sitt sökande. Ambitionen är att rekrytera fler familjehem som avviker från den vanliga normen med "villa, vovve, Volvo och kärnfamilj", som Andreas Lundgren uttrycker det. Redan för två år sedan när gamla socialnämnden delades upp i två delar – individ- och familjenämnden samt äldrenämnden – beslutade sig politikerna i individ- och familjenämnden för att ha ett särskilt fokus på hbtq-frågor. Ett av målen som formulerades var att ha en större variation bland familjehemmen. 

– Det finns fortfarande en föreställning om att ett familjehem är en kärnfamilj med en man och en kvinna – en traditionell helyllefamilj. Vi vill bryta den normen. Ett familjehem kan också vara ett samkönat föräldrapar eller en ensamstående, säger Andreas Lundgren.

Överenskommelse med RFSL

I slutet av januari beslutade därför nämnden att skriva en överenskommelse med RFSL Umeå. Överenskommelsen går ut på att RFSL ska "öppna dörrar" och sprida budskapet om att kommunen söker efter familjehem. Motprestationen från kommunens sida blir att de egna familjehemskonsulterna får utbildningar som ger större kompetens när det gäller hbtq. 

Rachel McDonald och Tove Liliequist, kassör respektive styrelseledamot i RFSL Umeå, är mycket nöjda med Umeå kommuns initiativ. 

– Jag blev jätteglad när de hörde av sig. Det är roligt när frågan kommer från kommunens håll, säger Tove Liliequist.

Skriva ett förslag

Rachel McDonald har hittills haft ett möte med arbetsgruppen från individ- och familjenämnden för att diskutera upplägget. Nu ska tjänstemännen skriva ett förslag till överenskommelse och sedan ska man arbeta vidare utifrån det. Om ungefär en månad beräknas förslaget vara färdigt. Rachel och Tove betonar vikten av utbildning – både för beslutsfattare och handläggare som ska bemöta de sökande familjerna.  

– Det är jätteviktigt att kommunens personal får utbildning i och kunskap om hbtq. Vi skulle aldrig våga gå ut och rekrytera familjer om inte vi visste att de fick ett tryggt bemötande sedan, säger Rachel McDonald.

– Det är också viktigt att tänka på vilka signaler som kommunen ger – vad det är för slags familjekonstellationer som syns i kampanjer och på bilder. Alla måste känna sig inkluderade. Det finns ju de som har velat anmäla sig, men som inte har trott att det varit för dem, tillägger Tove Liliequist.

Tove Liliequist och Rachel McDonald känner till ett fåtal familjehem som inte är heteronormativa. Rachel vet en ensamstående i Umeå som just har blivit godkänd som familjehem, och själv kan hon tänka sig att göra samma sak i framtiden.  

– Men det är också en klassfråga – man måste ha ett boende som fungerar. Familjen ska ju ha ett rum ledigt till barnet.

Fler familjehem

Att locka till sig fler familjehem handlar också om ekonomi för kommunen. I dag har Umeå placerat 70 ungdomar i kommunala familjehem och 55 i konsultstödda familjehem – alltså placeringar som kommunen köper in. Snittkostnaden för kommunens egna familjehem är 1050 kronor per dag och barn, inklusive arvode och personalkostnader. Snittkostnaden för den köpta familjehemsplaceringen är 2 580 kronor – alltså mer än dubbelt så mycket. Antalet privata placeringar ökar dessutom på grund av bristen på kommunala familjehem. De privata bolagen lockar till sig familjer genom att erbjuda högre ersättning jämfört med vad kommunerna ger. Det i sin tur leder till ännu högre kostnader för kommunerna, som i slutändan tvingas köpa upp tjänsten. Det blir en ond cirkel. De privata entreprenörerna tar ut överpriser, tycker Andreas Lundgren.

– Det är som att det har tillkommit ett grossistled i verksamheten. I dag är en betydande del av platserna som vi har konsultdrivna, och det är ingen bra utveckling – skattepengarna borde gå till välfärd i stället för till kringkostnader. Vi hoppas nu på en större andel kommunala familjehem. Och vill man göra skillnad på riktigt, då tycker jag att man kan göra en intresseanmälan.

Fakta

RFSL står för Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas, transpersoners och queeras rättigheter.

Familjehem: Familjen tar emot ett barn eller en ungdom som blir en ny familjemedlem under en kortare eller längre period, eller tills hen flyttar hemifrån. 

Kontaktfamilj: En kontaktfamilj är en resurs för en barnfamilj som behöver avlastning en eller några gånger per månad. 

Stödfamilj: En stödfamilj avlastar en familj som har ett barn med funktionsnedsättning. Barnet kommer till stödfamiljen exempelvis någon gång i månaden. 

Jourfamiljehem: Ett akuthem för barn som av olika anledningar inte kan bo med sina föräldrar. Jourfamiljen tar hand om barnet i väntan på att socialtjänsten har utrett barnets situation. 

Förstärkt familjehem: Ett kontrakterat hem där en vuxen i familjen är hemma på heltid och får arvode motsvarande en barnskötarlön för att ta hand om barnet.