Reportage.

2017-07-26 08:00
  • Jonas Ström och Jennie Jonsén har valt att bygga ett ekohus. Något som har tagit flera år och en massa kunskap att sätta sig in i. Här i orangeriet äts frukost hela somrarna.  Bild: Johanna Lindqvist
    Jonas Ström och Jennie Jonsén har valt att bygga ett ekohus. Något som har tagit flera år och en massa kunskap att sätta sig in i. Här i orangeriet äts frukost hela somrarna.
  • Förra sommaren byggdes ett orangeri i anslutning till huset. Rummet används under sommarhalvåret av familjen som ett sällskapsrum, matrum och här odlas bland annat tomat och gurka. Bild: Johanna Lindqvist
    Förra sommaren byggdes ett orangeri i anslutning till huset. Rummet används under sommarhalvåret av familjen som ett sällskapsrum, matrum och här odlas bland annat tomat och gurka.
  • BIld: Privat

Hus som står för sig själv

I väggarna sitter lera från tomten, vatten kommer från en egen brunn och ved från byn ger värme i huset. Jonas Ström och hans sambo Jennie Jonsén har byggt ett ekohus som är sitt eget kretslopp.

”Det är ett bra klimat att leva i”, säger Jonas Ström.

Huset, som har krävt mycket efterforskningar och planering att genomföra, står efter två års byggande färdigt. Framtidsplaner finns förstås, men grundtanken – att bygga ett hus som är sunt att bo i, blev som det var tänkt.

– Jag gillar platsen där huset står. Det är som att vi har slagit oss ner i en glänta i skogen för att bo här, säger Jonas Ström.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Halm, gödsel och lera i väggarna

Det var tanken på alla gifter som finns i vår boendemiljö och känslan av att vi förbrukar jordens resurser på ett ohållbart sätt som gjorde att paret började titta närmare på alternativa hus.

– Vi har börjat tänka mer och mer på det här sedan vi fick barn. Vi vill sträva efter att ha ett så giftfritt hem som möjligt, säger Jennie Jonsén.

Under bygget togs lera från tomten för att blandas med sand, halm, hästgödsel och vatten som sedan sattes i ett grovt lager på väggarna i vardagsrummet och köket. Där fick det torka i tre månader och sedan lades ett till, finare, lager på.

– Det organiska materialet buffrar värme och ger inga snabba temperaturförändringar. Det suger åt sig fukt och ger ett bra inomhusklimat, säger Jonas Ström.

Egna tomater och gurka i orangeriet

Förra sommaren fick huset en tillbyggnad i form av ett uterum som även fungerar som växthus. Det har gett familjen ett extrarum att hänga i. Här äter de frukost och umgås på kvällarna.

– Vi kallar det för orangeriet och rummet förlänger verkligen säsongen. Här kan vi vara från maj till oktober, säger Jennie Jonsén.

I orangeriet ryms både matbord, soffa och odling i form av tomater, gurka, chili och vaxbönor vilka började förodlas i januari och sattes ut i det inglasade rummet i maj.

Alla fönster är platsbyggda eftersom rummet inte har några standardmått. Dörrarna är gamla, men allt annat nytt. Här kommer mycket ljus och värme in genom fönstren, men taket är ett vanligt tak.

– Hade det varit glas hade det blivit alldeles för varmt här inne, säger Jennie Jonsén.

Huset värms upp av en massugn – en stor pjäs som står i vardagsrummet. I ugnen sitter en vattentank som värms upp och skickar värmen runt i huset via slingor. Vid sidan av ugnen sitter två stora ackumulatortankar vilka har elpatroner som backup.

– Vi eldar på kvällen och sedan håller ugnen 40–50 grader i ett dygn. Jag lägger in ved på morgonen, det har blivit rutin, säger Jonas Ström.

Han förklarar att han gillar känslan av att vara oberoende av el och nu förbrukar familjen 6 000 kilowattimmar per år. Det går åt ungefär 14 kubik ved, vilket de får billigt från folk i byn som gallrar skog.

Nästa projekt är att sätta solpaneler på fasaden vilka kommer att ge varmt tappvatten under somrarna. Någon uppvärmning i huset behövs inte mellan april och september då de stora fönstren släpper in så mycket solljus. Värmen från orangeriet hjälper också till och kommer in i huset genom de stora skjutdörrarna in till vardagsrummet.

– Vi har märkt att vi hushåller lite mer när vi får kämpa för värmen. Öppnar jag dörren så släpper jag ut värme från veden som jag staplat. Det är samma med toaletten och mediciner. Jag avstår från att ta en Alvedon extra för den hamnar i komposten sedan, även om den bryts ner ganska bra där, säger Jonas Ström.

Avfall och avlopp blir gödsel

Avloppssystemet är ett kretslopp där fekalier och urin separeras och som med hjälp av vakuum sugs ut till en kompostbehållare på utsidan av huset.

– Komposten använder vi till att gödsla buskar på tomten, säger han.

Drömmar finns om höns, getter eller får och att gården ska bli en helhet.

– Vi vill lära oss hur vi kan leva mer oberoende och självhushållande, som man gjorde förr. Det handlar inte om nostalgi, mer om att vi vill ha kunskapen och det är jättemycket att lära sig, säger Jonas Ström.

– Det finns en kretsloppstanke. Avfall ska bli gödsel. Vi gör avtryck i naturen hela tiden. Vi spolar vatten i kranen och slänger sopor. Här kan vi försöka ta hand om det mesta själva, säger Jennie Jonsén.

Ekohus

Huset byggs med så lite miljöbelastning som möjligt.

Man bygger inte in sig i högteknologiska lösningar, utan användaren själv ska ha kunskap om husets principer.

Huset byggs med ett kretsloppstänk och bara med sunda material.

Uppvärmning sker via solpaneler och en massugn.

Husets placering är av stor vikt, väderberoende faktorer är viktiga, huset ska bli en del av sin omgivning och en del i en helhet med djurhållning och odling. Materialvalet ska baseras på lokal tillgänglighet.

Avlopp är kretsloppsanpassade och urin och fekalier används till gödsling.

Under huset går ett rör som leder upp luft i de olika rummen vilket skapar ett självdrag. Luften är förvärmd när den kommer in och håller fyra grader.