Kultur & Nöje.

2017-11-03 12:00
  • ”Att göra konst, uttrycka den, visa den, engagera människor – allt det förändrar”, säger Amar Kanwar, aktuell med utställningen The Sovereign Forest på Bildmuseet.
    ”Att göra konst, uttrycka den, visa den, engagera människor – allt det förändrar”, säger Amar Kanwar, aktuell med utställningen The Sovereign Forest på Bildmuseet.

Använder poesi och skönhet för att skildra brutal ödeläggelse

Hur kan makt, politik och våld förstås genom konst? Den indiske konstnären Amar Kanwar använder poesi, film och utsagor för att få oss att förstå förödelsen av mark- och människoexploatering.

I den indiska delstaten Odisha pågår markkonflikter. Platsen är rik på naturfyndigheter och därmed en kommersiell guldgruva. Familjer som levt där i generationer har tvångsförflyttats och utsatts för skrämselpropaganda; skogarna skövlas, landskapet utplånas.


VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning


Men där finns också ett folkets motstånd. Utställningen The Sovereign Forest, som just nu visas på Bildmuseet, har den indiske konstnären Amar Kanwar byggt upp tillsammans med sina medarbetare Sherna Dastur och Sudhir Pattnaik. I den finns invånarnas berättelser om kamp och sorg i form av bland annat foton och texter, vilka utgör bevis för det brott som exploateringen är.

– Sådant här sker överallt, även i norra Sverige. Men varför fortsätter det? Alla vet ju att det är ett brott.

Turnerat världen runt i fem år

Amar Kanwar och Sherna Dastur pratar länge om varje verk på pressvisningen av utställningen. Engagemanget för de berättelser som finns i varje verk, ja i varje verks beståndsdel, har inte svalnat trots att utställningen har visats i fem år på olika platser i världen. Materialet som visas är omfattande. Att ta in allt tar tid.

– Tid och långsamhet är viktigt i den här utställningen. Det tar 30–40 år för ett träd att växa och har man inte förmågan att förstå betydelsen av den tiden, då är det väldigt lätt att hugga ner ett träd, säger Amar Kanwar när vi sätter oss för att prata efter visningen.

Amar Kanwar är främst filmskapare. I utställningen finns två filmer, varav den ena visar landskapet innan det kommer att utplånas av kapitalistiska krafter, samt böcker handgjorda av Sherna Dastur, där filmer projiceras på de strukturfulla boksidorna – vackra verk, trots det obehagliga som de skildrar. I böckerna finns poesi, men en poetisk idé genomsyrar också hela utställningen.

– Poesi kan ge dig en uppfattning om vad som fortfarande finns att förstå och kan hjälpa dig till en plats där du kan få en aning om sanningen. Det är det som är så värdefullt med poesi. Och det är också vad den här utställningen gör. Den ger dig en känsla av vad som är sant i den här situationen.

Amar Kanwar, som bor och verkar i New Delhi, har länge skapat konst som framstår som politisk och aktivistisk.

– Allt vi gör är politiskt, men jag tycker inte man ska definiera konst som aktivistisk eller inte. Jag skulle hellre vilja säga att… om något gör mig upprörd så vill jag svara på det.

Hur viktig är den aktivistiska konsten, i den mån den kan kallas det, i Indien?

– Aktivistisk konst är viktig i Indien. Förståelsen för vad som kan vara aktivistisk konst borde dock vara lite bredare. Men vart man än tittar i dag finns folk som gör motstånd, eftersom deras rättigheter fråntagits dem. Och det finns ett växande stöd för populistisk högerpolitik... Aktivistisk konst har förmågan att uttrycka inte bara kritiska åsikter, utan också ett annat sätt att se på konflikter. Den kan tillhandahålla insikt i den här ganska våldsamma tiden som vi lever i, menar Amar Kanwar.

Tradition av poesi som motstånd

Det finns en tradition av poesi som motstånd i Indien, menar han. 1950-talets poesi är fortfarande älskad.

– Det är en väldigt politisk och vacker poesi, ibland kärlekspoesi. Den är både vacker och politisk samtidigt. Och den är fortfarande ihågkommen.

Tror du att konst kan bidra till förändring?

– Ja, jag tror det. Att göra konst, uttrycka den, visa den, engagera människor – allt det förändrar, säger Amar Kanwar, som också berättar om utställningens framtid:

– Om det finns ett nästa kapitel för The Sovereign Forest, så tror jag att det bara kan utspela sig i Odisha. Vi vill integrera utställningen med risarkivet så att bönderna kan ta del av både fröerna och utställningen.

Det arkiv han talar om är, i bevarandesyfte, uppbyggt av bonden – och fröaktivisten –  Natabar Sarangi, som har samlat 272 rissorter, som växer i Odisha. Det finns också representerat i utställningen, som ett kunskapssystem som binder samman dåtid och framtid. Det inger hopp.