Kultur & Nöje.

2017-03-24 12:00
  • Monumentet av Mats Wikström ställs ut i helgen på Supermarket Art Fair i Stockholm. – Trä har varit runt mig under hela min uppväxt. Det som ligger på marken, det gillar jag. Barr och torra kvistar.  Bild: Galleri Lokomotiv
    Monumentet av Mats Wikström ställs ut i helgen på Supermarket Art Fair i Stockholm. – Trä har varit runt mig under hela min uppväxt. Det som ligger på marken, det gillar jag. Barr och torra kvistar. 
  • Galleri Lokomotiv ligger precis i anslutning till tågstationen och har blivit ett ställe där det är lätt att slinka in och titta på utställningar. ”Vi skulle vilja göra ännu mer för att nå ut till folk. Kanske anlita en konstpedagog”, säger Jörgen Nilsson Bild: Liselott Holm
    Galleri Lokomotiv ligger precis i anslutning till tågstationen och har blivit ett ställe där det är lätt att slinka in och titta på utställningar. ”Vi skulle vilja göra ännu mer för att nå ut till folk. Kanske anlita en konstpedagog”, säger Jörgen Nilsson
  • Just nu pågår en utställning på Galleri Lokomotiv med verk av den avlidna konstnären Carina Wallert. Teckningar blandas med tankfulla och tunga skulpturer av djur.  Bild: Liselott Holm
    Just nu pågår en utställning på Galleri Lokomotiv med verk av den avlidna konstnären Carina Wallert. Teckningar blandas med tankfulla och tunga skulpturer av djur.
  • Jörgen Nilsson, galleriordförande. Bild: Liselott Holm
    Jörgen Nilsson, galleriordförande.

Ett monument tar plats på Supermarket

Lekfulla konstmässan Supermarket Art Fair öppnar nu i helgen i Stockholm. Ett av de deltagande konstverken från norr är en både brutal och finkänslig skogsjätte. 

– Jag lastade in skulpturen i min bil och körde ner. Jag fick precis in alla delar, den tyngsta väger väl runt 150 kilo. Det blev helt smockfullt, berättar konstnären Mats Wikström i mobilen från mässhallarna vid Telefonplan.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


I helgen är det dags för Supermarket Independent Art Fair i Stockholm – en internationell konstmässa med högt i tak på alla sätt. Det kan behövas. För den som tidigare har sett och begrundat den omkring tre meter höga träskulpturen Monument över Erik Norberg till min systers gårdsplan i Långsjöby, Storumans kommun, kan det förefalla obegripligt att den skulle gå att stuva in i en personbil. Men nu är den på plats och ska ställas ut som årets bidrag från Galleri Lokomotiv i Örnsköldsvik. Jörgen Nilsson, som är ordförande i gallerigruppen, tror att den kommer att märkas på mässan:

–  Det är något brutalt med den, men även finkänsligt. Den har många ingångar och tolkningar – man hittar både referenser till hemslöjd och till skogsnäringen. Det är ett enormt verk – en monolit! Men den har en direkthet, man kan uppleva den utan förklaring.

Det är en hel skogsskock med vrilar, knölar, stubbar, grenar och tjukor som Mats Wikström fogat samman till skulpturen med det långa namnet. Samtidigt som monumentet är helt eget, så är det också en tribut till konstnären Erik Norberg från Baktisjaure (1913–2001), som täljde skulpturer i trä – ofta små och nätta. Det hampade sig nämligen så att Mats Wikströms syster hade tagit över en gård, där träkonstnären lämnat efter sig en massa material, och Mats fick – som han säger – en vision av ett skulpturmonster. 

– Man ser ju att en människa har hämtat materialet i skogen, avbarkat det och sedan påbörjat något. Det är ett slags arbete som jag har övertagit. Men det är som att han har godkänt det här, så jag benämner det efter honom.

”Dagens konst är inte fylld av kärlek”

Mats Wikström är musiker och konstnär, uppvuxen i Arvidsjaur och med en särskild känsla för trä.

– I Arvidsjaur har man ju trä nära in på sig. Det är mycket skog. Jag tycker särskilt om hyggen, för då öppnar landskapet upp sig och man kan se lite mer. Naturmänniskor brukar ju inte gilla kalhyggen, men jag tycker om att det finns en massa ris och kvistar – död ved som grånar, det är vackert.

Nu bor han i Gammelstad utanför Luleå och byter ibland trä mot metall. Han har gjort en bronsskulptur av författaren Torbjörn Säfve som står i Örnnäsets centrum, men för tillfället curerar han en kommande utställning med folkkonst på Havremagasinet i Boden. 

Folkkonst?

– Det finns ingen exakt definition, men man kan säga att det är den konst som pågår utanför konsthallar och gallerier. De som ägnar sig åt folkkonst är sällan utbildade konstnärer. Tekniken är sekundär, men när det är bra, så är kärleksinnehållet oerhört stort. Då märks det att den som håller på med det också älskar det. Dagens konst är annars inte särskilt fylld av kärlek, säger Mats Wikström. 

”Tillgängligheten är en styrka”

Det var på Galleri Lokomotiv – som drivs i föreningsform som en del av Örnsköldsviks kollektiva konstnärsverkstad – som Monumentet byggdes upp för första gången. Jörgen Nilsson, ordförande i gallerigruppen, ler roat vid minnet av hur Mats släpade in den ena bumlingen efter det andra: ”Jag tänkte att, fan, kan han inte ge sig någon gång?”. Men skulpturen är inte det första iögonfallande verket som galleriet har skickat ned till Stockholm. Det är tredje året i rad som de deltar i Supermarket Art Fair, tack vare erfarna näsor för konst som sticker ut och vill säga något. Sedan 2010 har galleriet visat musklerna och hållit utställningar med både lokal och internationell konst i två små vitkalkade rum, alldeles vid tågstationen på en ort som sällan utmärker sig för sitt stora kulturintresse.

– Galleriet är viktigt i Ö-vik. Alla har inte tillgång till samtidskonst, eftersom konst fortfarande på många sätt är en socioekonomiskt begränsad verksamhet. Men här kan folk som är på väg hem till Husum släntra in för att titta lite. Tillgängligheten är en styrka. Vi kan nå publik som man annars inte når, säger Jörgen Nilsson, som själv är konstnär och som har arbetat med offentlig konst i många år.   

Mässans tema är ”Intimitet”

Nu ska Jörgen Nilsson och Mats Wikström gemensamt sätta ihop Monumentet – den vänliga jätten från Storuman ska ta plats bland de andra verken från konstnärsdrivna gallerier runt om i världen. Mässans tema är ”Intimitet” och möjligen kan någon besökare få impulsen att krypa nära vrilarna och tjukorna för att få nosa på trä och vara sig själv en stund. Efter mässan ska skulpturen åter till sitt rätta element:

– Jag kommer att frakta tillbaka den till min systers ladugård. Där kommer jag att ställa upp den igen, så den får stå där under ordnade former, säger Mats Wikström.