Reportage.

2017-06-07 10:13
  • Maxim Vlasov och Tara Roxendal har lett studiecirkeln i delningsekonomi på  Studiefrämjandet.  Bild: Liselott Holm
    Maxim Vlasov och Tara Roxendal har lett studiecirkeln i delningsekonomi på Studiefrämjandet. 
  • I Umeå finns redan nu flera exempel på delningsekonom. På Umeå cykeljunta hjälps man exempelvis åt att laga trasiga cyklar. Bild: Hasse Holmberg/TT
    I Umeå finns redan nu flera exempel på delningsekonom. På Umeå cykeljunta hjälps man exempelvis åt att laga trasiga cyklar.
  • Roger Filipsson  (till vänster) från organisationen Companion berättar om hur man startar kooperativ. På bilden syns också Maxim Vlasov och Tobias Johansson. Bild: LIselott Holm
    Roger Filipsson (till vänster) från organisationen Companion berättar om hur man startar kooperativ. På bilden syns också Maxim Vlasov och Tobias Johansson.

Att dela på prylarna har blivit hett i Umeå

Att dela på prylar och tjänster via digitala plattformar har blivit allt vanligare. Umeå kommun undersöker nu möjligheterna att öka antalet lokala delningstjänster: ”Det finns både klimatmässiga och sociala vinster”, säger miljösamordnaren Philip Näslund.

Det är ingen överdrift att påstå att delningsekonomi trendar. I april presenterade forskaren Karin Bradley sin utredning om delningsekonomi, som hon har gjort på uppdrag av regeringen. Syftet med den statliga utredningen var att se över hur delningstjänster fungerar ihop med nuvarande lagstiftning, men också hur man ska kunna underlätta den fortsatta utvecklingen av delningsekonomin.  

Klimat och miljö den största vinsten

Vad är då delningsekonomi? Enkelt sammanfattat är det när en privatperson delar något – en vara eller en tjänst – med en annan privatperson, oftast genom en digital plattform. Delningsekonomin fick en rejäl skjuts i USA och i vissa delar av Europa efter den ekonomiska krisen 2008. Enligt Karin Bradleys utredning har tio procent av Sveriges befolkning ägnat sig åt delningsekonomi under de två senaste åren, och intresset bara växer – även i Umeå.

– Den största vinsten handlar om klimat och miljö. Det andra är den sociala vinsten – genom att dela saker kan man också socialt binda ihop en hel stad, säger Philip Näslund, miljösamordnare på Umeå kommun.   


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Det finns två skilda spår när det gäller delningsekonomi. Det ena spåret är kommersiellt, där företag som Airbnb och Uber driver affärsverksamhet på privatpersoners delningar. Det andra är på gräsrotsnivå, där det kan handla om att sätta upp en ideell sajt för att dela på exempelvis verktyg. Inom delningsekonomin finns också en uppsjö av nätverk – som skjutsgrupper, klädbytardagar, biodling och stadsodling – där det skapas många sociala kontakter.

Startar en lådcykeluthyrning

I Umeå finns redan nu flera exempel på delningsekonomi – både kommersiella och icke-kommersiella. Företaget Delbar har satt upp en sajt, där man kan hyra det mesta, och på Umeå cykeljunta hjälps man åt att laga trasiga cyklar. Det finns ett par bilpooler och kommunen håller på att starta en lådcykeluthyrning. Men fler idéer kan vara på gång. Nu under våren har Studiefrämjandet anordnat en studiecirkel för att ge en introduktion till delningsekonomi. Femton deltagare har under fem träffar diskuterat olika modeller och uppslag.    

– Delningsekonomi ger möjligheter både inom civilsamhället och för sociala företagare som vill göra skillnad. Det är en väldigt intressant utveckling, och det finns redan många frön till detta i Umeå, säger Maxim Vlasov, doktorand vid Handelshögskolan och en av ledarna för studiecirkeln. 

Maxim Vlasov har själv funderat på ett solcellskooperativ, efter att ha sett åtskilliga solceller på hustaken i Berlin.

– Det känns tråkigt att det finns så många tak i Umeå som bara står tomma. Men tanken med studiecirkeln är att alla ska kunna formulera för sig själva vad de skulle vilja göra, och sedan kan det förhoppningsvis leda någonstans. 

”Väldigt mycket outnyttjade resurser”

Umeå kommun är med på ett hörn i studiecirkeln, genom miljösamordnaren Philip Näslund. Han driver det EU-finansierade projektet ”Den koldioxidsnåla platsen”, där man tillsammans med universitetet ska försöka hitta sätt att minimera Umebornas klimatpåverkan. Som en del i projektet ska kommunen även stötta utvecklingen av lokal delningsekonomi. Just nu pågår en kartläggning av projekt, och därefter ska kommunen se hur den kan hjälpa.  

– Det är mycket som händer nu och vi ska undersöka vad som kan göras mer. Vi har väldigt mycket outnyttjade resurser i samhället i dag. Bilar står ju oanvända 90–95 procent av tiden, säger Philip Näslund.

Men delningsekonomins snabba framväxt har också orsakat problem. När det gäller företag som Airbnb och Uber har skattelagstiftningen och arbetsrätten inte hängt med. Regeringens utredare pekar också på luckor i konsumentlagstiftningen. När det gäller köp och uthyrning har privatpersoner svagare rättigheter gentemot varandra, jämfört med privatpersoner gentemot företag. Enligt utredaren bör därför Konsumentverket få ett utökat uppdrag att ge oberoende vägledning om delningsekonomin.

Tara Roxendal, ledare för studiecirkeln, ser en annan utmaning – en mycket vardagsnära sådan:
– Vi har fått höra flera gånger ”Men jag har ju inte tid” under de här träffarna: Föreningsliv tar tid – så är det. Samtidigt är ju målet att man inte ska behöva jobba lika mycket, eftersom man delar på arbetet, kanske genom att vara med i ett kooperativ, plus att man slipper köpa dyra saker. Jag hoppas att vi kan gå från ägande till mera delande.     

• Det är JAK Medlemsbank, Miljöcafé i Umeå, Naturskyddsföreningen och Studiefrämjandet som står bakom studiecirkeln.

• Delningsekonomi kallas också kollaborativ ekonomi.
• Göteborg och Malmö är två starka fästen för delningsekonomi, med många ideella nätverk och kooperativ. KEG – Kollaborativ ekonomi Göteborg – har ett tätt samarbete med Göteborgs stad.