Hoppa till innehållet

ETC Umeå

Debatt: Svenskt näringsliv vill sätta löntagarnas hälsa på spel

Tunnelarbetare i Vinsta utanför Stockholm genomför en ”Stand down”, en manifestation där arbetet stannar av, för att uppmärksamma arbetsmiljöfrågor och minska olyckstalen.
Tunnelarbetare i Vinsta utanför Stockholm genomför en ”Stand down”, en manifestation där arbetet stannar av, för att uppmärksamma arbetsmiljöfrågor och minska olyckstalen. Bild: Bild: Fredrik Sandberg/TT

ETC Umeå.

I rapporten ”Dags att tänka nytt – ett modernt arbetsmiljöarbete kräver moderna regler och roller” föreslår Svenskt näringsliv radikala ingrepp i arbetsmiljöarbetet på den svenska arbetsmarknaden. Skyddsombuden ska inte längre utses av facken, och de regionala skyddsombuden (RSO) som stöttar sina lokala kamrater bör helt skrotas och ersättas av konsulter, tycker Svenskt näringsliv.
Det här är en debattartikel.
Det är skribenten och inte ETC Umeå som står för åsikten.

Rapporten har stora brister och bör genast slängas i papperskorgen. Låt oss förklara varför.

I dag utses skyddsombud i första hand av den lokala fackliga arbetstagarorganisation som har kollektivavtal med arbetsgivaren. På så sätt omfattas skyddsombudet av förtroendemannalagen och skyddas mot repressalier. Facket ser dessutom till att skyddsombuden får de verktyg de behöver för att kunna, vilja och våga utföra sitt uppdrag. Det är viktigt, inte minst eftersom vi vet att en tredjedel av skyddsombuden hindras i sitt uppdrag.

VAR MED OCH BRYT MEDIEMONOPOL

Teckna en prenumeration på din lokala ETC-tidning

I Svenskt näringslivs ”vision” ska ansvaret i stället ligga på den person som kollegorna anser är ”mest lämpad” att samverka med arbetsgivaren. Skyddsombud ska dessutom bara utses ”om arbetsförhållandena kräver det”, utan att närmare definiera vem eller vilka som ska avgöra detta. Risken är att det inte utses något skyddsombud alls.

Med okritiska skildringar av den ”schyssta” arbetsgivaren blundar Svenskt näringsliv för det faktum att långt ifrån alla arbetsgivare tar arbetsmiljön på allvar. Inom facket vet vi att arbetsgivare dagligen sanktionerar att arbete genomförs utan skyddsutrustning eller rätt kunskaper. Sveriges arbetare bränner sig, klämmer sig, ramlar, slår sig och lyfter tungt. Det slarvas med raster och återhämtning, med stora risker som följd. När antalet tidsbegränsade anställningar ökar är det färre anställda som vågar ställa krav på arbetsgivarna.

 Att dödsolyckorna historiskt sett har minskat, att hälsofarliga ämnen har förbjudits eller begränsats och att arbetsmiljön överlag har blivit bättre är i hög grad tack vare de fackliga organisationernas enträgna arbete. Och inget tyder på att arbetsgivarna skulle göra bättre ifrån sig utan fackens inblandning. Statistiken visar med skrämmande tydlighet att vi är långt ifrån färdiga med arbetsmiljöfrågorna: 2016 rapporterades 122 468 arbetsskador in till Arbetsmiljöverket. Till och med augusti i år hade 1 328 misstänkta arbetsmiljöbrott polisanmälts. 43 har dött på jobbet, bara i år.

Sluta sätta ideologi före verkligheten, Svenskt näringsliv, och lägg i stället kraften på att stärka det arbetsmiljöarbete där båda parterna tar ansvar för att det förebyggande arbetet faktiskt genomförs. Det är så den svenska modellen ska fungera. Alla löntagare har rätt till en god arbetsmiljö – inte bara de som har turen att få jobb hos en ”schysst” arbetsgivare.

 

Ämnen i artikeln

00:00 / 00:00