Årskrönika.

2017-12-29 07:00
  • ”Vi har framfört krav på högst 15 barn i barngrupperna. Det kanske inte händer  redan i höst, men det kan vara ett steg åt det hållet”, säger Daniel Stolt och  Josefin Eman, medlemmar i Föräldranätverket i Umeå. Bild: Liselotte Holm
    ”Vi har framfört krav på högst 15 barn i barngrupperna. Det kanske inte händer redan i höst, men det kan vara ett steg åt det hållet”, säger Daniel Stolt och Josefin Eman, medlemmar i Föräldranätverket i Umeå.
  • ”I och med att vi nu har börjat prata och dela våra upplevelser, så tror jag inte att vi kommer att bli tysta igen”, säger Johanna Lindqvist som, tillsammans med sin syster Emma, drog igång #deadline- uppropet inom journalistskrået.
    ”I och med att vi nu har börjat prata och dela våra upplevelser, så tror jag inte att vi kommer att bli tysta igen”, säger Johanna Lindqvist som, tillsammans med sin syster Emma, drog igång #deadline- uppropet inom journalistskrået.
  • Esmat Jakobi, Abdulraziq Ahmadi, Nasim Mohammdi och Farid Tavassoli kollar in ängen och logen där Backenfestivalen ska hållas. Ellinor Nyström och Carina Persson från Arezo är också med.   Bild: Liselott Holm
    Esmat Jakobi, Abdulraziq Ahmadi, Nasim Mohammdi och Farid Tavassoli kollar in ängen och logen där Backenfestivalen ska hållas. Ellinor Nyström och Carina Persson från Arezo är också med.

Året som gick – så påverkade de ideella nätverken och eldsjälarna Umeå

Umeå är en stad med en stolt gör det själv-kultur och många nätverk. ETC Umeå  gör en tillbakablick på året som gått, med fokus på dem som har skapat debatt och gjort skillnad.

Föräldranätverket

Det är trångt på förskolorna i Umeå. Skolverket rekommenderar att barngrupper med 4–5-åringar ska ligga på en storlek med 9–15 barn, men i Umeå ligger snittet på 17 barn. Inte nog med det – en prognos från SCB visar på en stark befolkningsökning för Umeå som medför ett behov av 115 nya förskoleavdelningar. Situationen oroar många småbarnsföräldrar. I januari i år bildades Föräldranätverket av en grupp frustrerade föräldrar som ville lyfta frågan om personalstress och stora barngrupper. På kort tid anslöt sig nära 3 000 medlemmar till facebookgruppen.


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


Alla politiker reagerade inte med glädje över föräldrarnas engagemang: ”En lobbygrupp med vältaliga människor med goda kontakter till media” skrev kommunalrådet Hans Lindberg (S) på sin blogg. Men Föräldranätverket fortsätter oförtrutet sin kamp för att kommunen ska satsa mer på barnomsorgen. Frågan lever fortfarande – bara sedan första november har tiotalet anmälningar om att kommunen inte kunnat erbjuda förskoleplats inkommit till Skolinspektionen.

– Vi skulle vilja se mer riktade satsningar på att minska barngrupperna och på att rekrytera mer utbildad personal. Förskolan har ett maraton att vandra, säger Josefin Eman i Föräldranätverket.

Folkinitiativet

I juni, när Socialdemokraterna i Umeå lade fram ett förslag om att sälja 1 601 kommunala hyresrätter till det privata bolaget Heimstaden, stod det klart att partiet gjort en oväntad sväng i fråga om utförsäljning av allmännyttan – från absolut inte, till kom och köp! Det här ledde till en av årets mest infekterade politiska debatter. Försäljningsprocessen fick bland annat hård kritik för brist på insyn. En politisk kupp, menade kritikerna, och nätverket Folkinitiativet bildades omedelbart för att få till stånd en folkomröstning om utförsäljningen.

Under sommaren samlade nätverket in namnunderskrifter och skrev ett överklagande till Förvaltningsrätten. I oktober upphävde domstolen beslutet om utförsäljningen på grund av en otydlig ärenderubricering i handlingarna till kommunfullmäktige – något som bland andra Folkinitiativet anfört i sin överklagan. Men bara en vecka efteråt gjorde fullmäktige ett omtag av beslutet, nu med en tydlig ärenderubricering, och försäljningen väntas vara fullföljd till nyår. I december hade nätverket samlat in 5 000 namn för en folkomröstning. Det räckte dock inte ända fram, ­eftersom det hade behövts drygt 9 000 underskrifter.

Men Folkinitiativet kommer på olika sätt att fortsätta med opinionsarbete och nätverkande.

– Även om det inte blir någon folkomröstning, så är det en stark markering gentemot hur politikerna har skött den demokratiska processen. Det känns som att vi har vidgat frågan och fört en jättekamp som har hållit ända fram – det har blivit mycket mer prat bland folk om hur demokratin inom kommunen fungerar, säger Åsa Rosendal från Folkinitiativet.

Tjejerna på Dragonskolan

Inspirerad av #Metoo lade Terese Svedberg Björk ut ett förtvivlat inlägg på Facebook i slutet av oktober. Det handlade om hur hennes dotter Tina och andra tjejer i klassen på teknikprogrammet på Dragonskolan utsatts för kränkningar och tafsanden under hela deras skoltid, och den brist på respons som tjejerna fått från skolans ledning. Nu ville Terese tillsammans med tjejerna sätta ner foten – nog är nog!

– Vi vände oss till alla kanaler på skolan – kuratorer, lärare, mentorer, huvudrektor och biträdande rektor, men det hände ingenting. Vi blev bara förminskade och ifrågasatta, berättar Tina Björk och Moa Tegman.

Inlägget spred sig som en löpeld, både på sociala medier och i vanlig media, och därmed startade en livlig debatt om de unkna och sexistiska attityder som tjejer ofta får uthärda i klassrum och skolkorridorer. Lokala politiker, bland andra Peter Vigren (S) i gymnasie- och utbildningsnämnden utlovade genast mer pengar för att motverka destruktiva mansnormer i skolan. Dragonskolans ledning ska nu beställa en analys av en extern aktör. Den ska genomföras under våren, och därefter kommer skolans elever och personal få gå en utbildning i värdegrundsfrågor.

#deadline

Under året svepte nätrörelsen #Metoo fram över världen. I Sverige gick tusentals kvinnor från olika branscher ut i upprop, där de vittnade om sexuella trakasserier och sexuellt våld på arbetsplatsen. Johanna Lindqvist, frilansjournalist och medarbetare på ETC Umeå, drog tillsammans med sin syster Emma igång ett upprop inom journalistskrået. Det blev rena jordskredet – drygt 4 000 kvinnliga journalister undertecknade #deadline, där också många och bitvis svåruthärdliga vittnesmål om kränkningar och övergrepp publicerades.

Som en följd fick flera profilerade manliga journalister lämna sina poster, och mediahus över hela Sverige tvingades granska sin egen hantering av kränkningar på jobbet. Johanna Lindqvist fick träffa jämställdhetsminister Åsa Regnér tillsammans med initiativtagare till andra upprop för att prata om vad som kan göras i framtiden. Själv har hon nu lämnat arbetet med #deadline, men gruppen lever vidare med andra administratörer.

–  Det finns förslag i gruppen om en bok, men det bubblar upp nya idéer hela tiden. Alla säger ”Det här får inte bara dö ut nu!” Kvinnor vill verkligen berätta och lägga skulden där den hör hemma – hos förövaren. Och i och med att vi nu har börjat prata och dela våra upplevelser, så tror jag inte att vi kommer att bli tysta igen, säger Johanna Lindqvist.

Arezo, Ung i Sverige, Vän i Umeå

Umeå har under de senaste två åren tagit emot drygt 3 000 asylsökande och ensamkommande flyktingungdomar. Många av dem har fått stöd och hjälp från de nätverk för flyktingar som finns i kommunen – som Arezo, Vän i Umeå och Ung i Sverige.

–  Innan jag träffade de här ungdomarna visste jag ingenting om Afghanistan. Nu när jag vet vad de går igenom är det omöjligt att inte engagera sig, säger Anna Rosenkvist, som var med och startade Ung i Sverige.

Engagemanget bland Ume-
borna har varit mycket starkt. Arezo bildades i våras för att
hjälpa ensamkommande ungdomar att hitta boende, medan de väntar på besked i asylprocessen. I slutet av november beslutade Individ- och familjenämnden att avsätta 4,1 miljoner kronor av ett extra statligt kommunbidrag till Röda korset, Arezo och Vän i Umeå, för att de tillsammans ska hitta ännu fler värdfamiljer och ge mer stöd till flyktingungdomarna. Nätverken fortsätter också att kämpa för att stoppa de fortsatta utvisningarna av ensamkommande. Varje lördag hålls det sittmanifestationer i centrum. Kicki Hultdin från Arezo uppmanar fler att engagera sig:

– Det är orimligt och inhumant det som händer. Vad gör det med oss och vårt samhälle?

Föreningen Kollektivhus Umeå

Det finns inga kollektivhus norr om Hudiksvall. Heltokigt, tänkte eldsjälen Gun-Gerd Gäärd i Umeå och drog igång en studiecirkel på ABF om kollektivboende, med ambitionen att det ska byggas även här i stan.

– Det är egentligen världens enklaste idé att sälja in – det är miljömässigt smart att bo ihop och att odla ihop, säger Sara Karlsson, en av de 16 deltagarna i studiecirkeln.

Hittills har den politiska majoriteten i Umeå varit kallsinnig när det gäller kollektiva bostäder. 2015 motionerade Vänsterpartiet om att det kommunala bolaget AB Bostaden borde få i uppdrag att utreda möjligheten att bygga kollektivhus, men bara Liberalerna ställde sig bakom motionen – de övriga partierna sa samfällt nej.

– Vi är inte emot kollektivboende på något sätt, men för att det ska bli allvar krävs nog en projektgrupp som jobbar fram ett förslag och att kommunen ställer tomtmark till förfogande, kommenterar Bernt Andersson (S), ordförande i AB Bostaden.

Men idén om kollektivt boende har nu en stadig grund i Umeå. Efter att studiecirkeln avslutats bildades intresseföreningen Kollektivhus Umeå, som ska fortsätta arbetet – bland annat genom att träffa politiker, samla in intresseanmälningar och samarbeta med studenter på Arkitekthögskolan.