Inrikes.

2018-01-10 11:10
  • Yvonne Norman Håkansson har länge velat ha egna höns, för äggens skull, men främst för att hon inte tycker att det känns bra med äggfabriker där hon inte vet hur djuren har det. Bild: JOHANNA LINDQVIST
    Yvonne Norman Håkansson har länge velat ha egna höns, för äggens skull, men främst för att hon inte tycker att det känns bra med äggfabriker där hon inte vet hur djuren har det.
  • Fåglarna får gå fritt på gården och kommer springande så fort Yvonne öppnar ytterdörren. Ibland går de ut på vägen, men då kommer grannarna och visar dem hem igen. Bild: Privat
    Fåglarna får gå fritt på gården och kommer springande så fort Yvonne öppnar ytterdörren. Ibland går de ut på vägen, men då kommer grannarna och visar dem hem igen.
  • Bild: Priviat
    Bild: Priviat

Framtidens mat: ”Vi kan inte behandla djuren hur som helst”

Yvonne Norman Håkansson har valt att bara äta kött och ägg där hon vet att djuren haft det bra. Att skaffa egna höns på grund av hur äggindustrin ser ut har varit viktigt.
– Om jag måste köpa ägg i en affär vet jag inte vad jag ska välja. Vilka hönor har haft det bäst egentligen?

I många år har Yvonne Norman Håkansson drömt om egna höns som kan ge henne ägg, men förutsättningarna har inte funnits. Egentligen har hon utrymme för hönshållning i den ladugård som står på gården, men hästarna sätter stopp. Det fungerar inte att ha dem tillsammans med höns på grund av hönornas kvalster, som kan orsaka sjukdomar hos andra djur.

Att endast ha sommarhöns har aldrig fallit henne in. Hon vill ha dem året runt för att veta att de har det bra – för det är vad som är viktigt.

– Det var barnen som födde de här tankarna för länge sedan. Min dotter visade mig filmer om djurhållning och hur den ser ut. Då bestämde jag mig för att bara köpa och äta svenskt kött, säger hon.

”För slapp lagstiftning”

Ett vanligt argument som hon möter hos vänner och bekanta är att det är så dyrt att köpa närproducerad mat, jämfört med att köpa fläskfilé från Danmark för en spottstyver. Men Yvonne menar att då tänker man inte alls på hur djuren har haft det.

Tankarna fortsatte, och hon kunde konstatera för sig själv att inte ens svenskt kött höll det mått som hon satt för vad som kändes bra att äta.

– Jag tycker att den svenska lagstiftningen kring djurhållning är för slapp. Nu har jag tagit ställning och äter bara närproducerat, fast i princip blir det faktiskt bara eget kött. Jag vill att det ska vara bra mat på tallriken.

Efter att hon träffade sin särbo för några år sedan som har ett litet jordbruk med kalvar och grisar som ger dem kött, ändrades förutsättningarna. Nu kan Yvonne ha höns hos honom vintertid och ta hem några av dem på somrarna. Då bor hönorna och tupparna i det lilla hönshuset på gården.

– De får gå lösa och när jag sticker ut näsan i dörröppningen så kommer de springande och vill ha något gott att äta. Och det får de, säger hon.

Lever bara två år i fabrik

Det skedde en incident när en räv kom och rensade bland fåglarna, men efter förra sommarens kläckningar har hon nu 15 djur.

– De kan vara hur många som helst i en äggfabrik. Jag har få djur och de har olika roller. Det är ledaren och de som flyttar på sig när någon annan kommer. Den här rangordningen kan inte frigående höns inordna sig i. Har man flera tusen djur så kan man ju inte se individerna heller.

Efter två år anses en höna ha gjort sitt i en fabrik – då rensas de ut eftersom de inte lägger ägg lika ofta längre.

– Jag har tagit djur från lokala äggproducenter, men de ser ju inte glada ut. De är pickade på, och skulle inte se ut som de gör om de hade haft det bra. De lägger fortfarande ägg, men de återhämtar sig inte riktigt från det som de har varit med om tidigare.

Yvonne måste också rensa ut bland sina äldre hönor, även om nu räven kom och gjorde jobbet åt henne den här gången.

– Vissa individer får vara kvar eftersom de blir favoriter, men jag är inte så känslomässigt bunden till dem. Vi slaktar tuppar och tar reda på köttet, fast det är mycket jobb för lite mat. Men det känns ändå bättre att ta reda på det och ge till hunden, än att det bara ska kastas.

Hur ofta en höna värper ägg beror på ras. De som Yvonne har lägger ägg varannan eller var tredje dag, men de som finns i äggfabrikerna producerar ett om dagen. Generellt för alla är att de inte lägger ägg alls vid ruggning då de byter fjädrar.

För billigt i butik

Att ett ägg ska kosta mellan en och två kronor i affärerna känns helt orimligt enligt Yvonne.

– När jag får för många brukar jag sälja till vänner och bekanta. Då tar jag fyra kronor per ägg och det täcker foderkostnaderna.

Ibland händer det också att hon själv behöver köpa ägg i en affär, men då vet hon inte vad hon ska välja.

– Det brukar landa i att jag köper ekologiska ägg där hönsen är frigående, men det känns inte bra ändå.

Hennes mål är att ha ett småskaligt jordbruk där fokus ligger på att djuren har det bra. Ett självhushåll, vilket hon i princip har tillsammans med sin särbo.

– Jag hoppas att det går mer och mer åt det här hållet i framtiden. Att folk väljer att ha bra mat och är intresserade av det. Jag hoppas att folk förstår att djuren är individer och att de inte kan behandlas hur som helst.

 

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter

• I varje kommun finns lokala hälso-skyddsföreskrifter och för att hålla djur finns tillståndskrav i detaljplanlagt område. Detta på grund av tuppar som gal och gödselhantering till exempel. Den som söker tillstånd prövas av kommunen utifrån hur de ligger i förhållande till grannar och så vidare.

• I icke detaljplanlagt område gäller hänsynsregler. Skulle det vara så att en granne störs och hör av sig till kommunen så görs en bedömning, men det behöver inte resultera i en åtgärd. Som granne kan man få tolerera en viss mängd störning.

Källa: Umeå kommun

Ekologiska ägg

• Höns som producerar ekologiska ägg går fritt i stora stallar och får vara max sex höns/kvadratmeter tillgänglig yta. Hönsen har pinnar i olika höjder och reden att lägga ägg i. Minst en tredjedel av golvytan ska vara täckt av ströbädd. Hönsen kan gå ut i gräsbevuxna rastgårdar, när vädret så tillåter. Minst 95 procent av fodret ska vara ekologiskt odlat. I det ekologiska hönsstallet får det finnas maximalt 3 000 höns i varje djuravdelning. De flesta ekologiska ägg som produceras i Sverige sker i enlighet med KRAV:s regler. Det innebär att hela produktionskedjan – uppfödning, äggproduktion, foder, producenter och äggpackerier är KRAV-godkända. Konstgödsel och bekämpningsmedel får inte användas på gården.

Frigående höns utomhus

• Dessa hönor går helt fritt i stallet och har möjlighet att gå ut, varje dag året om. Varje höna ska ha tillgång till fyra kvadratmeter utomhusyta i en rasthage. Stallinredningen kan ha flera olika våningsplan så att hönorna kan röra sig i höjdled. Hönorna har reden där de värper. Frigående höns utomhus är ännu så länge ett ganska ovanligt produktionssystem i Sverige.

Frigående höns inomhus

• Höns i frigående inhysningssystem rör sig fritt i stora stallar med strö på golvet. Beläggningen är max nio höns per kvadratmeter tillgänglig yta. Hönsen har sittpinnar i olika höjder och reden att lägga sina ägg i. Hönorna äter vegetabiliskt foder, där svensk fodersäd utgör huvuddelen.

• I Sverige brukar man skilja på envånings- och flervåningssystem. Flervåningssystemen har flera etager och hönorna kan välja på vilken höjd de vill befinna sig på. Eftersom hönorna kan sprida ut sig i höjdled i flervåningssystemen kan man i dessa system ha fler hönor per kvadratmeter golvyta än i envåningssystemen.

Inredda burar

• Hönsen lever i små grupper om åtta–tio höns, i burar som är inredda med värpreden, ströbad och sittpinnar. Minimimåttet har fastställts till 750 cm2 per höna. I Sverige får maximalt 16 hönor hållas i samma bur och det finns också regler om hur utrustning för vatten och utfodring ska vara utformat för att passa hönorna på bästa sätt. Hönorna äter vegetabiliskt foder, där svensk fodersäd utgör huvuddelen.

Källa: svenskaagg.se