Reportage.

2017-12-22 10:52

Machobeteende kan vara det största klimathotet

Kan det vara så att det största klimathotet av alla är – mannen?  ETC Umeå har träffat två sakkunniga som tycker att det är dags att belysa sambandet mellan kön och miljö.

För tre år sedan publicerade länsstyrelsen i Västerbotten en jämställdhetsanalys som visade en stor maktobalans mellan kvinnor och män i länet, och att detta på många sätt faktiskt påverkar miljön. Och länsstyrelsens nya statistik från i år visar att problemen fortfarande finns kvar.

– Det är inte mycket som har förändrats sedan vi publicerade den här rapporten, säger Monica Forsman, särskilt sakkunnig i jämställdhetsfrågor vid länsstyrelsen i Västerbotten. Hon fortsätter:


BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8


– Män i Västerbotten tar fortfarande oftare bilen och äter mer kött än kvinnor. Och det är samtidigt männen som sitter på beslutsfattande positioner i exempelvis energibolag och därmed har större inflytande över beslut som påverkar miljön.

Den ideella föreningen Män för jämställdhet jobbar också aktivt för att uppmärksamma sambandet mellan jämställdhet och miljö. Tobias Johansson är kassör på Män i Umeå och han har tidigare i höst bland annat arrangerat ett event under just namnet ”Mannen – det största klimathotet?”. Han anser att ämnet aldrig har varit så angeläget som nu.

”Extra viktigt” efter läget i USA

– Om man kollar på statistik om vem som kör mest bil, vilken typ av fritidssysselsättningar som man har och så vidare mellan män och kvinnor, så får man ganska snabbt en bild av vem som har den mest klimatbelastande livsstilen. Och nu med läget i bland annat USA så känns det ju extra viktigt att också diskutera vem som sitter på maktpositioner och vad det har för påverkan på klimatet, säger han och fortsätter:

– Titta bara på Trump och hans mestadels manliga stab som till och med har klivit av Parisavtalet. Jag tror att det blir problematiskt när man har en machokultur där ekonomisk tillväxt står absolut först och sedan så kommer miljöfrågan extremt långt ner på agendan. Så jag tror att miljö och jämställdhet måste diskuteras både när det gäller val i vardagen och vem som sitter på makten.

Även Monica Forsman menar att maktförhållanden är en viktig fråga när man talar om jämställdhet och miljö:

– När vi pratar om jämställdhet så handlar det ju egentligen alltid om makt. Om vi tittar på vår statistik från länet så visar den till exempel att män som grupp har betydligt högre lön än kvinnor, att de verkar oftare inom privatsektor och pendlar mer till sitt arbete. Kvinnor tar till största del huvudansvar för hem och barn, och åker mer kollektivt.

Dessutom kan man också titta på vem som  i sin tur drabbas hårdast av klimatförändringarna ur ett jämställdhetsperspektiv, menar Monica Forsman:

– Om man tittar på hur det ser ut i världen så är det kvinnor och barn som drabbas hårdast av klimatförändringarna. Om man tänker på det så synliggörs ju sambandet mellan jämställdhet och miljö ännu tydligare, säger hon.

Geografiska skillnader spelar också in

Men samtidigt vill Monica Forsman betona att det är en komplicerad fråga som måste belysas från olika perspektiv.

– Visst är det viktigt att man till exempel kollar på om det är män eller kvinnor som kör mest bil. Men man får ju inte heller glömma andra frågor som också väger in, till exempel om man bor i en del av landet som har bra kollektivtrafik. Så man måste ju också till exempel väga in om det handlar om kvinnor och män på landsbygden eller i tätorter när man kollar på transportvanor, säger hon.

Det finns alltså skillnader mellan kvinnors och mäns miljöpåverkan. Men hur skulle ett mer jämställt samhälle i praktiken leda till bättre miljö?

– En viktig poäng är att jämställdhet inte ska handla om att kvinnor ska anpassa sig efter manliga strukturer. Om män till exempel skulle ha samma transportvanor som kvinnor i Umeå, så skulle miljömålen i den kommunen ha uppnåtts, säger Monica Forsman och fortsätter:

– I grund och botten handlar det om könsroller och de är tyvärr väldigt svåra att rucka på. Men om man ser könsmönster så är det viktigt att våga prata om dem och jag önskar att fler skulle prata om just kön och miljö.

Prata om könsroller första steget

Även Tobias Johansson menar att det hela handlar om att ifrågasätta könsroller och att det är något som både kvinnor och män måste göra.

– Jag tror att man måste utgå från att det hela börjar med en själv. Det första steget som alla kan ta, och då menar jag verkligen alla, är att prata med de närmsta om könsroller. Man pratar med sin partner, sin mamma eller sin arbetskollega nästa gång man ringer och frågar: ”Har du tänkt på det här?”, säger han.

Så slutligen: kan vi alltså säga att mannen är det största klimathotet?

– Jag har ju själv ställt frågan på det sättet men jag tror att man måste omformulera den egentligen för att kunna ge ett enkelt svar. Men jag kan säga så här: manliga beslut är absolut ett av de största klimathoten, säger Tobias Johansson.

Även Monica Forsman tvekar kring formuleringen av frågan men konstaterar ändå att det finns ett samband:

– Det finns skillnad mellan kön, absolut, men jag kan inte svara på om mannen är det absolut största klimathotet. Jag kan däremot säga att ett mer jämställt samhälle skulle vara bättre för miljön. Det är jag helt övertygad om.

DIGITAL PRENUMERATION

FÖRSTA MÅNADEN GRATIS!

Läs alla artiklar från Dagens ETC utan kostnad första månaden. Därefter är priset 199 kronor/månad. Ingen bindningstid. Du får dessutom Dagens ETC direkt till din mejl, alla dagar i veckan. Beställ för att läsa direkt.

Genom att klicka på ”Beställ” godkänner du prenumerationsvillkoren och samtycker till att ETC-företagen hanterar dina personuppgifter