Konstgräset på planerna är en stor miljöbov

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Läckage från fyllningen i konstgräsplaner har pekats ut som en betydande källa till mikroplaster i naturen, partiklar som inte förstörs utan tas upp av vattendjur. Bara däckslitage bidrar med mer. (Läs mer om miljörapporterna på nästa uppslag).

Efterlyser bättre analyser

Det är Umeå fritid som sköter de kommunala konstgräsplanerna och som dessutom rengör granulat på andras planer. Anders Linder är avdelningschef på Umeå fritids driftavdelning. Han har en bild av hanteringen som delvis motsäger de rapporter som till exempel Naturvårdsverket redovisat.

– Bara för att man fyller på fyra ton betyder inte det att fyra ton har försvunnit. Granulatet krossas i mindre delar och packas hårdare på mattans botten. Den vikt som granulatet utgör ökar alltså för varje år, säger Linder.

Han säger att debatten om mikroplast är jätteviktig och att han följer den med stort intresse. Samtidigt tillägger han:

– Om det har försvunnit två ton från en plan så skulle man se drivor av granulat någonstans, men det gör man inte. Det faller på sin orimlighet. Jag saknar sans och vett i siffrorna och efterlyser bättre analyser.

”Inte lämpligt med däck på konstgräs”

Umeå kommun tog nyligen beslut om att införa så kallad cirkulär ekonomi – alltså större fokus på kretsloppstänkande – samt att minska plastanvändningen. Cecilia Hedfors är sakkunnig om miljögifter på Naturskyddsföreningen. Hon tycker att gummifyllning i konstgräs och minskat plastanvändande låter motsägelsefullt.

– Det är inte lämpligt med däck på konstgräs. Det är inte farligt att spela på, men det är farligt för vattenlevande djur.

Hon säger att själva poängen med begreppet cirkulär ekonomi är att återanvända material till det som det ursprungligen tillverkades för.

– I Sverige återvinner vi 80 000 ton däck. Noll procent går till däcktillverkning, säger Cecilia Hedfors och tillägger:

– Det är mycket bättre att bränna däcken och utvinna energi än att göra konstgräsfyllning.

Kork är dyrare men mycket bättre

Stockholm och Borås är två kommuner som inte vill ha däckgranulatet på sina konstgräsplaner. I Stockholm är det inte bara stopp för däckgranulat i nya anläggningar, där fasar man dessutom ut de redan befintliga.

– Kork är mycket bättre. Sand är också att föredra, inte minst på lite lägre nivåer, säger Cecilia Hedfors.

Beslutet om cirkulär ekonomi i Umeå är färskt.

– Däck är en stor bov, men eftersom ärendet är så nytt så har vi inte kunnat börja vidta åtgärder, säger Margareta Rönngren (S).

Nasser Mosleh (MP) är inne på samma linje.

– Kork är lite dyrare men mycket bättre för miljön och jag lovar att jag ska jobba för att materialet i konstgräs blir mer miljövänligt, säger Mosleh.

Ari Leinonen (S) är ordförande i fritidsnämnden.

– Det är två år sedan som vi senast anlade en konstgräsplan, så frågan har inte varit uppe på ett tag. Men det är en jätteviktig fråga för oss och vi följer utvecklingen noga.

Granulatfällor i dagvattenbrunnar

Han poängterar också att det finns en betydande poäng med konstgräs, inte minst i Norrland. Konstgräs klarar mer är tio gånger så mycket speltid.

– Det inbjuder till rörelse, och i och med att planerna inte är låsta så uppmuntrar vi till spontanidrott. Jag vet att de spelade match på en julafton för något år sedan, säger Ari Leinonen.

Naturskyddsföreningens Cecilia Hedfors har ett tips till alla kommuner och klubbar som har däckgranulat i konstgräset.

– Man kan bygga granulat-
fällor i dagvattenbrunnar. På så sätt får man granulatet att stanna där.